Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
värmeelement i samma apparat i stället för att låta dem gå till
värmeelementet i den andra apparaten i systemet, så skulle, om värmeelementet
vore tillräckligt stort, ingen ånga behöfva spillgifvas genom särskildt
anordnad afkylning, utan den komme helt afdunstningen tillgodo. Och
därigenom, att detta skedde uti en enda apparat, blefve den
förlustbringande värmeutstrålningen och ledningen till luften reducerad till ett
minimum.
Så har skett vid den ofvan beskrifna destillationsapparaten vid
Domnarfvet. Vattenkraften, »det hvita kolet», torde endast i sällsynta
undantagsfall med ekonomisk fördel finna användning, då det är fråga
om värme för koncentration, destillation etc., men här föreligger ett
sådant fall. Vakuumpumpen, som här icke blott undanskaffar luften,
utan suger till sig och komprimerar alla i destillationsapparaten
utvecklade ångorna, drifves nämligen med en elektrisk motor, hvilken får ström
genererad vid ett vattenfall i Dalälfven. Denna något ovanliga
användning af den elektriska energien möjliggjordes naturligtvis endast därigenom,
att denna energi ställde sig synnerligen billig. På detta sätt sparas
årligen en ganska afsevärd summa, hvars storlek varierar med priset på
engelska stenkol.
Att använda vakuumpumpen på sätt här ofvan beskrifves, lönar sig
gifvetvis icke, om endast kraft genererad medelst stenkol finnes att tillgå.
Då en ny industri uppstår, är det så vanligt, att fabrik efter fabrik
bygges efter alldeles samma schablon. Detta är oftast fallet t. ex. med
sockerbruk, brännerier, cellulosafabriker m. fi. Af beskrifningen här ofvan
framgår emellertid den stora fördelen af att i hvarje särskildt fall noga
öfverväga, hvad som är lämpligast för den plats, det är fråga om, och
icke bara blindt kopiera.
Förtjänsten, att anläggningen kommit till stånd, vederbör i första
hand bolagets verkställande direktör och disponent, E. J. Ljungberg,
som med vidsynthet och intresse omfattat saken.
Det är gariska naturligt, att ett beträdande af mer eller mindre
obanade vägar är förenadt med många svårigheter, och man får icke
förlora modet, om oväntade hinder möta. Här beskrifna, förut opröfvade
förfaranden och apparater sågo vid första pröfningen icke alltid så
lofvande ut, men rätta handhafvandet utletades snart. Ett godt samarbete
mellan ingeniörerna, som ha ett dylikt utvecklingsarbete om hand, är
ofta en god borgen för framgång, och vid här beskrifna anläggningar ha
E. Weinberg och förf. städse sida vid sida arbetat i samma riktning.
Anläggningen utfördes successivt. Acetattillverkningen börjades^l898
och träsprittillverkningen ll/2 år senare.
Utom den redan nämnda litteraturen märkes på trädestillationens och
närstående gebit från de senaste åren följande publikationer:
Uti Jernkontorets Annaler: 1903, 629, 540: Åslins kolugn, Stridsberg; 1904, los:
Svenska masugnens utveckling, Braune; 1904,313: Ryska kolugnar, O—a; bihanget,
1904, 30: I kolningsfrågan, E. L—n; 1905,169: Träkolning i Ural, Juon; 1905,597:
Om mildalstjärans vräkning, Köhler; 1905, 66o: Om kolning; af trä i Nordamerika,
Berglund; 1905,697: Statistik ang. trädestillationsprodukter, v. Post; 1905,639:
Ekonomisk jämförelse mellan ugns- och milkolning; bih., 1906, 4i: Studieresa i Amerika,
Geijer; bih., 1906, 215: Tillverkning af träkolstackjärn i Amerika, Falkman; 1907, 321:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
