Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
.tjära».1) Då numera till skillnad mot förr mycket olika tjäror komma i
marknaden, har emellertid som Klason äfven framhållit, just sådana
undersökningars aktuella intresse stegrats.
Det ligger i sakens natur, att en praktisk tjäranalys blir af
empirisk art, hvarför äfven olika meningar öfver den lämpligaste formen
kunna uppstå. Jag ber att i det följande i korthet få meddela de
resultat, hvartill jag i detta afseende kommit.2)
Det faller tämligen af sig själft, att man för ett första gröfre
skiljande af tjärans beståndsdelar bör tillgripa hennes fraktionering under
förminskadt tryck. Denna väg har äfven valts af såväl Klason etc. som
af mig. Den äldre metoden, som väl ännu är mest bruklig, att genom
destillation under vanligt tryck uppdela tjäran i ett vanligen mycket
stort antal fraktioner, är som analytisk metod knappast användbar. De
resultat, den ger, äro nämligen i hög grad beroende på hur destillationen
utföres, hvarvid äfven ganska små omständigheter utöfva ett högst
märkbart inflytande. Anledningen härtill är helt enkelt den, att tjära icke
utan ganska djupgående sönderdelning låter destillera sig vid vanligt
tryck. Att en dylik sönderdelning sker, ger sig äfven tillkänna genom
en afsevärd afspaltning af vatten under destillationens gång.
Destillationen under förminskadt tryck är visserligen ej heller helt fri från
samma felkällor som den under vanligt tryck, men dels är söndelningen
vid den förra ganska obetydlig och dels inverka tillfälliga omständigheter
mycket mindre på resultatet.
Såväl de Klason, Köhler & Fridemanriska, som mina undersökningar
visa, att en enkel uppdelning af tjäran i några få fraktioner gifver en
ganska god inblick i hennes natur. Den tillåter med bestämdhet afgöra,
om en tjära är framställd af töre som fallet är med s. k. daltjäror eller
af ett mindre hartsrikt material, som fallet vanligen är vid ungstjäror.
För ett mera ingående studium af tjäran erfordras naturligtvis en
kemisk undersökning, men att närmare uttala sig om arten af densamma
tillåter det föreliggande materialet icke. Vill man tränga djupare in i
saken fordras, att åtminstone vid en ungstyp systematiska undersökningar
utföras öfver sammanhanget mellan tjärans egenskaper och det material,
hvaraf hon är framställd, samt sättet för ugnens drifning. När sådana
undersökningar en gång föreligga, torde tjäranalysen blifva af mycket
stort intresse för kolugnstekniken. I nära sammanhang härmed står
äfven en annan fråga, nämligen den: hvilket värde har tjärans olika
beståndsdelar för de olika ändamål, hvartill den användes. Denna fråga
är så godt som alldeles outredd. Jag bör dock bemärka, att v.
Heidenstam i sin undersökning öfver impregnering af slipers lämnat ett
synnerligen vackert bidrag i nämnda fråga.
Destillationens utförande.
Då själfva utförandet af destillationen är af? stor betydelse^måste
jag först litet närmare ingå härpå.
*) Arkiv för Kemi och Mineralogi 1907. Se äfven Jernkontorets Annaler’1907.
2) För de af saken närmare intresserade ber jag få hänvisa till
originalafhand-lingen, som senare kommer att publiceras på annat ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
