Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
I hvarje fall kvarstår, att slutsumman, äfven de 7.4 milljonerna,
är en synnerligen hög post, som väsentligen skulle komma att tynga på
statsverkets utgifter. Eommittéen uppvisar, att den ingalunda kan sägas
vara stor i förhållande till utlandets utgifter i denna riktning, men man
torde kunna säga, att därför att man i utlandet kunnat göra lika stora
och långt större utgifter, ha vi icke anledning att göra denna. Frågan
är den: blir det ekonomisk uträkning för Sverige? Uppgår
omsättningsvärdet af Sveriges industri till så höga belopp, att dessa milljorier stå i
rimlig proportion därtill?
Frågan kan knappast besvaras på mer än ett sätt.
Sveriges import af stenkol uppgår årligen till inemot 60 milljoner —
den utgjorde 1906 55,783,000 kr. Antag nu, att man genom
målmedvetet arbete, som möjliggöres genom den föreslagna högskolans goda
laboratorieresurser, lyckades allmänt åstadkomma en ekonornisering af,
låt oss säga endast 5 %\ så att man af en viss stenkolsmängd i stället
för 100 kalorier finge 105 kalorier, och omöjligt vore väl knappast
dylikt resultat, så skulle detta ju för vårt land betyda en inbesparning
pr år af c:a 2.5 milljoner.
Sveriges export af järn och stål m. m. (hufvudsakligen tackjärn, göt,
smältstycken, stänger, tråd) uppgick nämnda år till 54,976,770 kronor.
Det är klart, att genom ökade tekniska kunskaper i landet borde
såväl framställningskostnaderna för detta exporterade material kunna i
någon mån nedbringas, och kanske rent af detsamma vidare förarbetas
hemma hos oss, och man ser att äfven ganska obetydliga framsteg i
denna riktning kunna hafva till följd årliga inbesparingar för landet som
uppgå till belopp, som äro af samma storhetsordning som
anläggningskostnaden för högskolan. Man skulle ju vidare t. ex. kunna tänka på
landets kollossala utgifter för försvarsändamål, och det låter sig ej
förnekas, att dessas eventuellt möjliga nedbringande står i nära samband
med utvecklad teknisk förmåga. Äfven förutsatt att de beräknade årliga
omkostnaderna för högskolan skulle komma att höjas till 627,400 enligt
kommittéens betänkande från de nuvarande 276,800, skulle företaget väl
kunna sägas vara affär för vårt land.
Vi kunna därför icke annat än på det lifligaste tillstyrka den
föreliggande kungl, propositionens antagande, ehuru medgifvande, att
naturligtvis som i hvarje mänskligt arbete, förbättringar kunna behöfvas däri,
som dock föga inverka på kostnaden, och under uttalande af
förhoppningen att all möjlig omsorg må nedläggas på, att, innan byggandet
börjar, planerna undergå ingående granskning, kontrollering och
komplettering genom fri täfling.
Tillåter mig slutligen vördsamt föreslå, att de närvarande ville
besluta, att först diskutera förslaget i sin helhet, och först sedan detta skett,
öfvergå till diskussion af de skilda detaljerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
