Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
5. Docenten E. Norlin redogjorde för tillverkning och användning
af kvartsglas och förevisade en större samling apparater af sådant glas.
(Redogörelsen finnes införd i detta häfte.)
I anslutning härtill nämnde ingeniör S. Carlson att icke blott
elektriska motståndsugnar utan äfven ljusbågugnar kunna med fördel
användas, helst om de utbildas som en vertikal rotationselipsoid med
ljusbågen i öfre brännpunkten och kvartssmältan i den undre; genom denna
anordning kan ungsväggens temperatur hållas under 500°, medan
kvartssmältan under kort tid upphettas så långt öfver 2,000°, att den blir tunn
flytande och luftblåsorna bortgå. Genom nedstörtande af mindre mängd
osmält kvarts sänkes sedan temperatrren så, att massan blir lagom
trögflytande för bearbetning. I motståndsugn framställda opaka kvartskärl
användes af Gold- und Silberscheideanstalt redan 1899 till tappning af
flytande metaller. Kan man tå bort luftblåsorna ur den smälta massan,
så får kvartsglaset sannolikt en stor framtid. Man har äfven försökt
att nå detta mål genom upphettning i vakuum, men utan framgång;
att hålla elektrisk ugn tät, är ej lätt. På en fråga af ordföranden, om
man kan sammansvetsa två kvartsrör, svarade herr S. Carlson, att
detta låter sig göra genom att neddoppa ändarna i svag natronlut och
upphetta.
Lektor Vesterberg framhöll att flaskor af kvartsglas vore särdeles
värdefulla för t. ex. bestämning af lösligheten hos svårlösliga ämnen
äfvensom för studiet af förvittringsföreteelser hos mineral, då man i
dylika kärl kunde låta vatten med eller utan kolsyra inverka på silikat
uuder åratal utan att behöfva befara ett störande af försöksresultaten
genom npplösta glasbeståndsdelar.
6. Sekreteraren anmälde en större bok af docenten The Svedberg
i Uppsala om kolloida lösningar (se litteraturanmälan i detta häfte).
Elementer och elektroner.
Af Sir William Ramsay.
Ref. af Å. K G,
(Forts. fr. XXI, 136.)
Man kan invända, att en sådan tillkomst eller förlust af elektroner
hos ett element är alldeles hypotetisk, och för några år sedan skulle denna
invändning hafva varit fullt berättigad, men icke så numera. Ty vi äro
nu på det klara med, att somliga elementer oafbrutet förlora elektroner
och därvid ändra natur. Visserligen kunna omvandlingsprodukterna af
uran, radium och tor (nktiniums tillvaro såsom själfständigt element är
måhända ännu ej fullt bevisad), blott erhållas i så ringa mängd, att man
kan sätta i fråga deras rätt att kallas elementer, men det förhållandet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>