Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Under dessa år började landtmannen i stor utsträckning att ersatta
halm som strö med torfströ och lärde då äfven att sätta värde på detta
vårt yppersta inströmedel, utan hvilket en rationell gödselbehandling
svårligan kan åstadkommas. Med den ökade efterfrågan tog den svenska
torfströfabrikationen under dessa år ett alldeles ovanligt uppsving. En
öfverproduktion har dock under de senast gångna halmrika åren, då
landtmannen åter börjat tillgodogöra sig halmöfverflödet som strömedel,
gjort sig kännbar, men vid åter inträffande halmbrist samt med Ökade
insikter orn torfströets stora förmåga att skydda gödseln för förluster
under lagringen, kommer nog tillgång och efterfrågan att ställa sig
bättre i förhållande till hvarandra och denna vara att alltid blifva en
betydande handelsartikel.
Torfströets värde beror hufvudsakligast på dess stora förmåga att
uppsuga och kvarhålla vätskor, men som olika torfslag eller torf lager i
sådant afseende äro hvarandra betydligt olika, så blifva de framställda
fabrikaten af mycket olika värde. Härtill bidrager äfven varans
torrhetsgrad. Garanti för dessa båda värdebestämmande faktorer har vid den
rådande konkurrensen börjat allmänt fordras af köparne, åtminstone vid
större inköp. Det har då tyvärr inträffat, att öfver samma vara,
undersökt på olika laboratorier, mycket olika utlåtanden afgifvits, i det att
så betydliga differenser som från 8.5 gånger i uppsugningsförmåga
(torf-ströet upptagit 8.5 gånger sin egen vikt vatten) till 18.8 gånger,1 d. v. s.
differenser, öfverstigande det högsta resultatet med mer än 100 procent,
erhållits. Dylika skiljaktiga resultat hafva framkallat villervalla och
obehag vid köp af såväl torfmossar som torfströ, hvarför landets torf
strö-fabrikanter vändt sig till Kungl. Landtbruksstyrelsen med begäran om
fastställande af gemensam metod för torfströundersökning, hvarigenom
nämnda olägenheter borde kunna undvikas.
Kungl. Landtbruksstyrelsen har i anledning häraf lämnat i uppdrag
åt föreståndarne för Mosskulturföreningen samt de kemiska stationerna
i Skara och Örebro att utarbeta förslag till gemensam metod för
undersökning af absorptionsförmågan hos torfströ att tillämpas vid de med
understöd af statsmedel inrättade kemiska stationerna.
Men ej blott i vårt land, utan äfven i andra länder har behofvet
af en gemensam metod gjort sig gällande, och vid eri konferens i Berlin
1909 enade sig slutligen representanterna för flera länders
mosskultur-stationer om en gemensam metod, den s. k. nya Bremer metoden.
I denna uppsats skall jag söka lämna en redogörelse för de
metoder som nu användas, deras fel och förtjänster samt redogöra för några
af mig utförda undersökningar, som påvisa de mest betydande
felkällorna vid torfströundersokningarna.
Då, såvidt jag vet, undersökning af torfströ förut ej behandlats i
denna tidskrift, torde det vara lämpligt att för fullständighetens skull
beröra äfven andra led i undersökningen än absorptionsförmågans
bestämmande.
2 Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1909 s. 211.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
