Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
tigt strö är en bättre värraeledare än torrt, hvarigenom det förra, när
det användes till bädd under djuren, bildar ett kallare läger, hvilket
visat sig menligt inverka på djurens trefnad och produktionsförmåga.
Emellertid är torfströindustrien så beroende af väderleken, att det
under en del år ej är möjligt att få allt torfströ nog torrt. För stora
fordringar få därför ej ställas på låg och jämn fuktighetshalt. Ett
spelrum af 5 procent i fuktighetshalten får snarare anses för litet än för
stort.
Så enkel en fuktighetsbestämning än synes vara, visade dock en
serie jämförande undersökningar vid 11 olika laboratorier differenser,
som i mer än hälften af fallen hos samma vara varierade med 3—5.3
%^ medan dubbelprofven i samma laboratorium visade god
öfverensstämmelse. Olikformigt utförande mellan de olika laboratorierna var
således den förnämsta orsaken till de alltför stora skiljaktigheterna.
Som ett lämpligt sätt för fuktighetens bestämmande torde följande få
anses.
Profvet sönderdelas raskt, för att hindra torkning, lagom fint for
att gå genom sållet med 2 cm. maskor, hvarpå det noga omblandas.
10 gram afvägas och torkas till konstant vikt vid 100—105° C. För
tidsbesparings skull sker torkningen bäst och med tillräcklig
noggrannhet i vida skålar.
Lämpliga härför äro aluminiumskålar, rymmande omkring 400
kbcm., försedda med tara och vägande endast omkring 30 gram. De
bibehålla under åratal i det närmaste konstant vikt.
Följes denna föreskrift, komma differenserna nog i allmänhet att
stanna under 2 procent, hvilket ju kan anses som tillfredsställande för
torfströ.
Absorptionsförmågans bestämmande.
Sedan mer än två decennier tillbaka hafva Fleischers och v.
Feilitzens metoder allmänt användts härför.
Fleischers metod1 (gamla Bremermetoden). 10 gram af det
sönderplockade och väl blandade profvet upphettas med vatten till stark
kokning, för att utdrifva all luft och åstadkomma en fullständig
befukt-ning. Starkt torkade prof befaktas understundom endast med stor
svårighet; detta sker genast, om några droppar ammoniak tillsättas.
En af grofmaskigt trådnät förfärdigad, på ena sidan öppen, kub af
ungefär l liters rymd (10 cm. sidor) beklädes invändigt med
filtrerpapper, så att det ligger tätt åt både på botten och sidorna, ställes i en
djup skål och fylles med vatten, som får filtrera igenom och fullständigt
fukta papper och trådnät. Efter 5 minuters afdroppning tareras kuben
med underställd skål på en trådställning. Det genom kokning med
vatten mättade torfströprofvet öfverföres, sedan det kallnat, i kuben, och
denna väges på nytt tillsammans med skålen efter 5 minuters
afdroppning. Viktstillökningen är lika med summan af det använda
torfströ-profvets vikt och det af detsamma absorberade vattnet.
König: Die Untersuchung lanchv. und gewerbl. Avichtiger Stoffe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
