Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Om undersökning af strötorf och torfströ.
Af J. Vidén.
(Forts, fr. XXII, 16, 1910.)
v. Feilitzens metod.1 30 gram af profvet tillvägas och läggas i ett
djupt lerfat. Därefter genomfuktas detsamma med varmt vatten, och,
när det är väl genomdränkt därmed, påslås under omröring så mycket
vatten, att det står öfver profvet. Efter trenne dagar upptages profvet
i en korg af fint mässingsnät, på hvars sida och botten är vikt
filtrerpapper, hvilket blifvit genomfuktadt med vatten. Korgen med det
ge-nomfuktade filtrerpapperet väges, innan profvet ihälles. Sedan torfströet
upptagits i korgen, får vattnet väl afdrypa, hvarefter den väges.
Torf-ströets vattenhalt är förut bestämd, och således är det lätt att beräkna,
huru mycket vatten profvet upptagit.
Korgens inre dimensioner äro 10x10x10. cm.
Mellan Fleischers och v. Feilitzens metoder hafva flerstädes anställts
jämförande försök, framförallt vid Svenska Mosskulturföreningens
laboratorium (se Föreningens tidskr. 1908 s. 431 och 1909 s. 213 m. fi.
årgångar), där vid en serie försök med 14 olika slags torfströ enligt v.
Feilitzens metod erhölls en absorptionsförmåga, som endast var 2/3 a^
den enligt Fleischers funna, och hos ett torfströ erhölls blott en ökning
af 13.1 gånger enligt den förra rnen 24 gånger enligt den senare
metoden; jå, en skillnad i absorptionsförmåga af ända till 13 gånger har
erhållits vid försök i Bremen.
Stora differenser måste ju därför uppstå, om en torfströvara i ett
laboratorium undersökes enligt v. Feilitzens, i ett annat enligt Fleischers
metod, hvarigenom som förut nämnts olägenheter för torfströfabrikanterna
uppstått.
Men då inga bestämda föreskrifter finnas om graden af det insända
profvets finfördelning, innan prof afväges, och ej heller, hvarken vid
Fleischers eller v. Feilitzens metod, nog hänsyn tagits till torfvens
förändring vid kokning eller behandlingen med hett vatten, så har det
visat sig, att äfven samma metod lämnat skiljaktiga resultat vid
undersökning af samma vara.
En ny metod, som skall ersätta de båda förut befintliga, har därför
helt nyligen utarbetats vid Moor-Versuchs-Station i Bremen2 och afses
med denna att utesluta allt, som vid undersökning i olika laboratorier
ej kan till sina verkningar med säkerhet bedömas eller begränsas,
hvilket försvårat erhållandet af öfverensstämmande resultat, såsom kokning
eller användning af hett vatten, tillsats af ammoniak, användning af
olika strömängder och prof af olika finlek.
Denna metod, som på förut omnämnda kongressen i Berlin 1909
antogs som konventionell, lyder:
1 Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1899 sid. 296 och 1909 sid. 202
2 Mitteilungen des Vereins zur Vörderung des Moorkultur im Deutschen
Reiche 1909 s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
