- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguandra årgången. 1910 /
45

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

kelhetens skull låter R beteckna etyl C2H5, erhållas alltså vid inverkan
af Magnesiumetylbromid i lämpliga proportioner på SiCl4 följande
produkter: C2H5SiCl3, (C2H5)2SiCl2, (C2H5)3SiCl och (C2H5)4Si.

Det sistnämnda derivatet Tetraetylsilikan eller SiliJcononan, är en
färglös vätska, som i flera afseenden förhåller sig såsom ett mättadt
kolväte (se min förra uppsats).

I alla föreningar, där halogen är direkt bunden vid Si, kan den
vid inverkan af vatten lätt substitueras med hydroxyl under utträde af
klorväte. (C2H5)3SiCl omsattes sålunda till en med tertiära alkoholer
analog Trietylsilikol (C2H5)3SiOH, motsvarande Trietylkarbinol (C2H5)3COH,
Den liknar också i mycket en alkohol. Hydroxyl vätet ersattes lätt med
Na. Resultatet blir ett Na-silikolat analogt med alkoholaterna o. s. v.

(C2H5)2SiCl2 reagerar med vatten under bildning af en dihydrol,

OTT

(C2H5)2Si<\Qj;£J som emellertid omedelbart afger l mol. H20 och öfver-

går till Dietylsilikon (C2H5)2SiO, alltså en motsvarighet till Dietylketon
(G2H5)2CO. SiliJconerna, den klass föreningar, till hvilka den
förstnämnda hör, skilja sig rätt väsentligt från ketonerna, ej blott i
fysikaliskt hänseende utan äfven i kemiskt. Så t. ex. ligga deras kokpunkter
betydligt högre, och de visa inga af de för ketonerna utmärkande
reaktionerna. Man har därför antagit, att silikonerna skulle vara
polymerisa-tionsprodukter med högre molekylarvikt än den af minimiformeln
fordrade. Det första beviset för riktigheten i detta antagande har lämnats
af Eduardoff^ år 1906. Han utförde molekylarviktbestämningar på en
mot Benzofenon svarande Difenylsililcon, (C6H5)2SiO, och fann att
frys-punktnedsättningen i en benzollösning angaf en Mol. v. af 600, i ett
annat fall 612. Den enkla formeln fordrar Mol. v. 198,4, således
ungefär Ys a^ den funna. Föreningen är tydligen trimolekylär, och dess
konstitution torde sannolikt vara följande:

Si
" O

q./^C6H5

>\C6H5
O

I en dylik strukturbyggnad har man måhända att söka förklaringen
till att Difenylsilikonen icke i likhet med ketonerna kan gifva
hydrazo-ner och andra för dessa karaktäristiska derivat. Den saknar nämligen
dubbelbundet syre.

–– - — (Forts.)

1 Diss. Ziirich 1906 s. 43 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1910/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free