Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
och litteraturen på hithörande område har under de senaste åren svällt
ut, så att man nästan kan säga, att denna speciella gren af
näringsmedelskontrollen numera kräfver särskildt skolade specialister.
Hos oss är, såsom jag redan har nämnt, smörförfalskning relativt
sällsynt, men säker kan man naturligtvis aldrig vara, och man måste
därför sörja för att de förordningar, som afse påvisandet af dylika
förfalskningar, tid efter annan revideras och omarbetas, så att de kunna
fylla sin uppgift på ett någorlunda tillfredsställande sätt gentemot de
ständigt nya »framstegen» inom förfalskningstekniken, om jag så får
uttrycka mig.
Detta var äfven anledningen till att ingeniör Alf Larson uti
Teknisk Tidskrifts Afdelning för Kemi och Bergsvetenskap, häfte 2, 1910,
fäste uppmärksamheten på att den nuvarande förordningen rörande
undersökning af margarin, som utfärdades af Kungl. Landtbruksakademien
den 13 oktober 1885, numera är föråldrad, särskildt emedan uti
densamma hänsyn ej tages till växtfetten, och i följd däraf bör ändras.
Med anledning häraf förde jag frågan på tal inom
Landtbruksakademien, som då uppdrog åt professor Klason, statskonsulenten i
mejerihandtering hr Liljhagen och mig att inkomma till akademiens
förvaltningskommitté med en närmare utredning.
Som denna fråga sålunda på sätt och vis står på dagordningen för
närvarande har jag tänkt att det möjligen skulle intressera
kemistsamfundets medlemmar att något närmare taga del af de nyare
undersökningsmetoderna på detta område.
Den väsentligaste skillnaden mellan smörfettet å ena sidan och de
öfriga fettarterna å den andra är den, att smörfettet utom de grupper
af glycerider af fixa fettsyror, som finnas i de flesta fettarter, nämligen
palmitin, stearin och olein äfven innehåller en del glycerider af flyktiga,
delvis vattenlösliga fettsyror med låg molekylarvikt, nämligen butyrin,
Icapronin, Icaprylin och Jcaprinin. Mängden af dessa glycerider utgöra
i allmänhet endast 7— 9 % af smörfettets vikt. Särskildt förekomsten
af butyrin är emellertid den enda egendomlighet, som skiljer smörfettet
från andra fettarter.
Inblandas främmande animalt fett i natursmör, så ökas halten af
fixa fettsyror, medan halten af flyktiga syror aftager. Inblandas åter
JcoTcosfett i smör, så ökas halten af flyktiga, vattenolösliga fettsyror.
Kokosfettet karakteriseras nämligen af sin höga halt af fettsyror med
från 6 till 10 kolatomer i molekylen, alltså kapron-, kapryl- och
kaprin-syra (särskildt innehåller kokosfettet stora mängder kaprylsyra). På dessa
förhållanden grunda sig de analysmetoder vi för närvarande betjäna oss
af för påvisande af inblandning af margarin eller af kokosfett i
natursmör.
Inblandning af margarin.
1. Bestämning af Heichert-MeissV s tal.
5 gr. smörfett saponifieras enligt Leffman-Seams förfarande med
glyeerinnatron. Svafvelsyra tillsättes och de flyktiga syrorna afdestille->
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
