Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
c:a 500 tyska, schweiziska och österrikiska mer eller mindre anlitade
hälsokällor. Öfver 50 M a ch een heter, motsvarande c:a 4 000 radioaktiva
(volt)-enheter pr liter enligt Engler och Sieveking, visa 26 källor (i
Baden-Heilquellen des deutschen Sprachgebietes» gifves en sammanställning af
Baden, Gastein, Joachimsthal, Karlsbad, Landeck och Tannbach).
Starkast (600 Macheenheter) är en grufvattenkälla, Wernerlaufquelle, i
Joachimsthal, hvarpå följa Gasteinerkällorna jämte Georgenquelle i
Landeck och Biittquelle i Baden-Baden, samtliga med öfver 10,000
Engler-Sievekingska enheter pr liter. Mellan 20 och 50 Macheenheter (c:a
1,600 å. 4,000 voltenheter) visa 33 källor, hvaribland flera
Kreuznacher-källor, och lika många mellan 10 och 20 Macheenheter (c:a 800 å 1,600
voltenheter). Det stora flertalet visar sålunda en radioaktivitet icke
Öfverstigande t. ex. Patrikskällan i Porla (c:a 800 voltenheter). Äfven
föreligga talrika undersökningar öfver källor i Frankrike (Curie, Laborde
m. fl.), England (Ramsay, Strutt m. fl.), Ryssland (Swinne m. fl.) etc. etc.
I Sverige hafva utorn af förf. samt af Hj. Sjögren och N. Sahlbom1
undersökningar utförts af bl. a. dr F. Svenonius, som pröfvat öfver ett
trettiotal vatten. Af dessa sistnämnda, som dock ej omfattade
diamant-borrbrunnar, visade samtliga högst inemot 800 voltenheter med
undantag af en källa vid Rimforsa rullstensås (Smedkällan), hvilken hade
2,000 voltenheter. Uti denna rullstensås förefinnes radioaktivt material
från alunskifferformationen med en radioaktivitet, som enligt förf.
undersökningar är af samma storhetsordning som hos motsvarande material
från t. ex. Billingen. Eget är, att andra källor vid samma rullstensås
ej företedde tillnärmelsevis så hög radioaktivitet, hvilket dr Svenonius
sökt förklara genom en hypotes, att en just vid Smedkällan framdragen
starkströmskabel (med för åskledare tillhörande jordledningar) skulle
genom inducerad elektricitet kunna tänkas frigöra radiumemanation ur
de radioaktiva mineralen. Kall vattnen s aktivitet sammanhänger eljest i
allmänhet med deras ursprung, så att starkast äro diamantborrbrunnar
(i granit), hvarefter följa i ordning källor från trias, jura, morän, ås,
lera och mossar.
De artificiella radioaktiva vattnens historia daterar sig från år 1904,
då sådana först framställdes på Kemiskt tekniska byrån i Stockholm
med svenskt patent från den 20 januari 1905. Hemorten för
uppfinningen af desamma är sålunda Stockholm. Kort härpå framställdes
sådana i Österrike och Tyskland samt började användas först vid
Neusserska kliniken i Wien (Zeitschrift fur Heilkunde 1906 häftet 2) och af
nervläkaren dr S. Löwenthal i Braunschweig (Berliner klinische
Wochen-schrift 1906 n:r 46 och 1907 n:r 35). Sedermera befinner sig deras
användning på grund af lättheten att framställa dem af konstant, efter
behag afpassad styrka och tillgängliga hvar Bom helst uti ett oafbrutet
stigande i ett flertal länder. I Sverige hafva de i praktiken införts af
aktiebolaget Radioaktiva vatten i Stockholm2.
Af stort intresse är att följa de konstgjordt aktiverade vattnens
användning i den gamla tyska brunnsorten Kreuznach, som innevarande
1 Jfr Sv. kem. tidskr. XXII, 5.
2 Jfr Sv. kem. tidskr. XXII, 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
