- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
13

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

Belastningen å briketterna under kolningen 3 kg. pr cm.3

Kolningsresultat å vatten/ritt prof.

Kol..................................................... 37.2 Max. yttre temp. 625°

Tjäror.................................................. 7.4 » inre » 560°

Syror..................................................• 27.7 Koin. tid 5 tim.

Gas och förlust.................................... 27.7

100.0 %

Vid den af mig använda temperaturen har kolutbytet, som synes, blifvit
detsamma som Bergström anfört för ved. Kolhalten i kolet måste
själf-fallet ej understiga det Bergström erhållit. Kolningens förlopp var som
vid kolning af ved, t. o. m. den mångomskrifna »reaktionen» kunde
iakttagas. Kolet, som med den använda metoden blir mycket fast, torde,
hvad »malmbärighet» beträffar, från hvilken synpunkt man än tar detta
uttryck, vara fullt jämbördigt med träkol. Antagligen kräfver ock detta
brikettkols användande i masugnar metallurgernas varma intresse.

Ur hvitmossan kan således, när man har råmaterial med c:a 20 %
vatten och enligt det v. Heidenstamska förfarandet, ett »bärkraftigt»,
relativt askfattigt, kol framställas, och af råmaterial »ha vi stor tillgång»,
men äfven här stöter man på hvitmossans än större vattenhalt, jämförd
med bränntorfsråmaterialets, och dettas aflägsnande, men enligt min och
ing. Nyléns erfarenhet äro utsikterna därtill ojämförligt större.

Finnas sålunda möjligheter att lösa torfafvattningsproblemet, så är
det lättare, hvad hvitmossa beträffar, och, som jag anfört, erhållas vid
kolning af densamma ungefär samma produkter som vid träkolningen
samt med användandet af v. Heidenstams metod, ett från metallurgisk
synpunkt användbart kol, hvadan ansträngningarna i första rummet böra
riktas åt hvitmosse-hållet.

Vid vattnets mek. aflägsnande måste naturligtvis, därest i vatten
lösliga askbeståndsdelar finnas, en del åtminstone af dessa samtidigt
aflägsnas, nedsättande torrsubstansens och därmed också kolets askhalt.

Med de välvilliga statsanslag, hvarmed »Uppfinnaregeniet vattnas»
kan ej ett sådant problem som torfafvattningen lösas, och jag håller före,
att dessa anslag äro mera till skada än gagn till följd af sin
otillräcklighet, ty då uppfinnarne sedan på enskilda skuldror nödgas öfverföra
fortsättningen, så följer, med de svikna förhoppningarna, misstro, ej endast
mot torffrågan utan mot uppfinnarne i allmänhet, som trots allt omsätta
vetenskapens resultat i för människorna åtkomliga nyttigheter.

Torffrågan i sin helhet, och den här vidrörda hvitmossefrågan såsom
den mera lättlösta i synnerhet, måste betraktas såsom en landets
angelägenhet, och planen för dess realiserande eller förande ur räkningen
anläggas från denna allmänna synpunkt.

Enligt ett i stor skala uppgjordt program att af hvitmossa framställa
kol och Öfriga produkter bör staten bekosta utförandet, och under ledning
af en klarsynt person med människokännedom böra de för denna frågas
lösning intresserade bringas till gemensamt arbete, glömmande sig själfva
för det helas skull. Skulle det sedan visa sig, att här f. n. ingenting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free