Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
En annan föregångare till Lavoisier och äfven till Priestley och
Schéele är kinesen Mao-Hua, omtalad i professor Erik Nyström’$
afhandling i Kla sonfestskriften1. Denne kines omtalar i sin lärobok i kemi,
som utkom omkring 760 e. Kr., att luften har en positiv och en
negativ princip. Den negativa delen kan aflägsnas genom vissa positiva
kroppar, såsom metaller, svafvel, kol. Den negativa delen kan tned tillhjälp
af eld framställas ur vissa mineral äfvensom ur salpeter. Samma ämne
ingår i vattnets sammansättning, hvari det är starkt förenadt med något
positivt ämne, så starkt, att dess afskiljande är förenadt med stora
svårigheter. Det är vätet, han här syftar på. I Kina hade man således
1,000 år före européerna hunnit lika långt som Lavoisier, men om denne
sin föregångare hade hvarken Lavoisier eller någon annan i Europa
någon kännedom.
Af dessa korta antydningar framgår, att det nya åskådningssätt,
rörande metalloxidernas natur, som medförde flogis tonteorien s fall, haft
åtskilliga representanter före Lavoisier, men att deras arbeten varit så
främmande för den rådande uppfattningen, att deras samtid ej ens
förstått hvad de menat, hvarför de nästan omedelbart fallit i glömska, ända
till dess att Lavoisiers mera framgångsrika uppträdande åter förde
uppmärksamheten på dem.
Är vår export af smör lönande?
Af Alf. Larson.
Sistlidne höst reste jag litet i Östergötland, Småland och det därtill
hörande Öland, icke uteslutande efter de stora turist- eller trafiklederna,
utan också i trakter, bra nog aflägsnade från nämnde kommunikationer
och där man får resa fram efter häst. Jag hade på ett par tiotal år
icke besökt en del af dessa bygder och de nya intryck jag fick af dem
voro lika glädjande hvad beträffar jordbrukets uppsving som nedslående,
då man såg verkningarna af emigrationen*. Jag är visserligen icke vare
sig teoretisk eller praktisk jordbrukare, men är uppfödd bland
jordbrukare och har haft litet landtbruk i samband med annan
verksamhet, så att jag har någon iakttagelseförmåga på detta område. Där förr
skörden i regeln var skral, stod den nu riklig, jorden var tydligen i
betydligt bättre kultur, diken upptagna och förr vattensjuka marker
torrlagda. Därtill hade stora vidder impediment, såsom grunda och för
annat än jordbruk odugliga mossmarker, torrlagts och odlats. På sina
ställen, exempelvis i Sunnerbo härad, utgöra nu de odlade mossarna den
bästa jorden, som lämnar skördar af vårsäd, hvilka, om än icke så
rikliga som Skånes, dock äro säkrare under de numera i vårt land
förhärskande torra försomrarna. Detta är så mycket mera glädjande som
ej längre tillbaka än år 1867 efter det exeptionellt torra året 1866 i det
1 Se denna tidskrift 29, XXII, 116.
*) Ölands folkmängd har på 25 år nedgått med ungefär en tredjedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
