Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
vatten och synes med metoden som användes af den franska
kalkkväfve-fabriken, hafva vunnits ganska tilltalande resultat.
Åtskilliga andra metoder hafva föreslagits, men de föra knappast
till målet. Det är nämligen ej blott önskvärdt att aflägsna
ölägenheterna för arbetarne vid kalkkväfvets användning, damming, frätande
inverkan på människors och djurs hud o. s. v., utan i minst lika hög
grad vore det önskvärdt, att kalcmmcynamiden redan före utströendet
hade helt eller delvis genomgått de omvandlingar, som det annars måste
genomgå i jorden för att öfvergå till direkt absorberbart
gödningsämne. I så fall skulle ju kalkkväfve kunna användas direkt före
sådden utan fara för fröens grening eller för dicyandiamid bildning, och om
kausticiteten borttagits, skulle det äfven kunna användas till öfvergödning
äfven under växtlighetsperioden.
När resultatet af behandlingen med kolsyra och vatten i Månsbo
undersöktes, fann man, att man just i detta afseende gjort ett
synnerligen viktigt framsteg. Redan utseendet anger den af
kolsyrebehandlingen orsakade förändringen och den kemiska analysen visar dess
genomgripande karaktär: det förut nästan svarta, dammande, lättrörliga pulvret
har blifvit hvitgrått till hvitt, tyngre, trögare, icke dammande och efter
arbetssättet alltifrån finpulveriseradt till grofkornigt; vid färdigbehandlad
vara har man vidare icke längre med kalciumcyanamid att göra, utan,
som vi skola se, med helt andra för växter och djur oskadliga, gö
dande ämnen.
Vi vilja nu först något studera efterbehandlingsprocedurens yttre
förlopp. Om vatten tillblandas kalkkväfve i tillräcklig mängd, blir
massan först fuktig, stelnar sedan, om ingen omröring sker, till en hård
massa för att efter en tid sönderfalla till ett fint pulver, som dammar
än värre än det ursprungliga kalkkväfvet: kalk sväller ju vid släckning
och bildar, som bekant, till följd af volymökningen vid släckningen ett
lätt pulver. Vid reaktionen bildas monokalciumcyanamid o. s. v.
(reaktion 1) och kalciumhydrat.
Fullt torr kolsyra inverkar lika litet på kalkkväfve som på ren,
osläckt kalk eller fullkomligt torrt kalciumhydrat. Men finnes vatten
närvarande, är resultatet ett helt annat: kolsyran absorberas nu med stor
kraft och förlöper reaktionen relativt hastigt. Af diagrammet å sidan 81
erhåller man nu en idé om sammanhanget mellan den använda gasens
kolsyrehalt och den under viss tid — i föreliggande fall vid den ena
kurvan en timme, vid den andra en half timme — absorberade
kolsyremängden, allt efter å Månsbo laboratorium utförda försök. Af
diagrammet framgår, att absorptionen under den första halftimmen är vida
lifligare än under den andra halftimmen. Vid några viktigare
kolsyrehalter äro de direkt vunna värdena inskrifna. Vid 29 % kolsyra
(kalkugnskolsyra) i gasen absorberades sä t. ex. under den första halftimmen
7,7 % kolsyra, under den andra däremot blott 2.9 %:, vid 10" %
kolsyra i gasen under den första halftimmen 20.5 %, under den andra
blott 0.8 %, allt hänfördt till kalkkväfvets ursprungliga vikt. Vidare
framgår af kurvorna att den under viss tid absorberade kolsyremängden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
