Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
för lämplig. Tvärtom synas ju vid vissa jordslag omständigheterna vara
gynnsamma för bildning af den skadliga dicyandiamiden. Denna kropp
torde nu icke ens på sådan jord kunna uppkomma, äfven om
efterbe-handlingen blott genomföres så långt, att fri Cyanamid bildas: den för
dicyandiamidbildning erforderliga temperaturen torde i allmänhet icke
kunna uppnås, då ingen värmeutveckling till följd af hydrat- resp.
kar-bonatbildning Ökar den utifrån tillförda värmemängden. Är
efterbe-handlingen längre genomförd, så att ingen Cyanamid längre finnes kvar,
finnes ingen möjlighet för dicyandiamidbildning, äfven om temperaturen
stiger ganska högt. Som jordmånens medverkan till bildande af
urinämne o. s. v. icke längre är behöflig, kan med skäl förutsättas, att det
med kolsyra och vatten efterbehandlade kalkkväfvet skall med fördel
kunna användas äfven på sådana jordmåner, där den ursprungliga
produkten betalar sig föga eller t. o. m. skadar. Härvid måste dock
antagas liksom vid användning af ammoniumsulfat in. fl. kväfvehaltiga
gödningsämnen, att jordmånen ej är fullt steril, utan att den erforderliga
nitrifikationsprocessen kan inträda. Under detta villkor torde med
kolsyra och vatten efterbehandladt kalkkväfve med fördel kunna användas
äfven på sand- och mossjord.
Genom tillförande af de relativt stora vatten- och kolsyremängder,
som här äro ifråga, nedsattes tydligen handelsvarans kväfvehalt. Enligt
Mauricheau-Beauprés’ förberörda, i den franska kalkkväfvefabriken (Notre
Dame de Briangon) använda metoden tillsättes likaledes 40—50 %
främmande ämnen. Vid behandling med vatten och olja är äfven tillsatsen
betydande, ehuru ej fullt så stor. Denna minskning af varans
kväfvehalt medför dock på det hela ej så stora olägenheter, som man gärna
skulle tro. Gäller det att transportera längre vägar eller att importera
till ett land med hög vikttull å kalkkväfve, försändes naturligen den
högprocentiga, direkt vunna varan med intill 25 å 26 X kväfve, som
sedan före distributionen underkastas efterbehandling, men vid
förskick-ning inom ett och samma land, sålunda jämförelsevis korta sträckor,
spelar fraktökningen ingen väsentlig roll vid en likväl så relativt dyr
vara, som kväfvegödningsämnen förblifva, speciellt, om de vunna
fördelarna tagas i betraktande. Tvärtom kan man ur användningssynpunkt
säga, att utspädning ungefärligen till chilisalpeterns kväfvehalt medför
vissa fördelar: det är svårt att sprida ut ett koncentreradt gödningsämne
så jämnt som ett fattigare. Det är så t, ex. mången gång (t. ex. vid
öfvergödning af vallar) önskvärdt att sprida ut en half säck, 50 kg.,
15-procentig vara på ett tunnland. De vanliga gödningsämnesutspridarna
kunna nu endast nätt och jämt inställas för en så liten kvantitet
gödningsämne pr tunnland, men skulle samma mängd kväfve tillföras i
form af 25-procentig vara, kunde man ej längre använda förefintliga
maskiner, hvilket naturligtvis vore en stor olägenhet för bonden. Ur
försäljningsteknisk synpunkt bjuder den lågprocentiga varan vissa
fördelar: bonden är ej van att betala så mycket för en säck, och för
kon-kurensen med Chilisalpeter vore det dessutom Önskvärdt äfven ur en
annan synpunkt att hålla ungefär samma kväfvehalt som chilisalpeterns:
det är då lättare för bonden att jämföra verkan af och kostnaden för
de båda kväfvegödningsämnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
