Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
minskat vinsten med 2,5 öre pr kg. Intet visar bättre än dessa siffror
huru högt sockerpriset är hos oss. I ena fallet ett aktiekapital af 15
mill. kronor för en tillverkning af öfver 100,000 ton socker och i andra
fallet 135 mill. kronor för en tillverkning af 130,000 ton socker. Man
jemföre ock år 1907 Preussens 112 stycken rå sockerfabriker och
raffinaderier med sammanlagdt kapital af c:a 119 mill. kronor inklusive
reservfonder m. m., med Sveriges sammanslagna 18 bolag med ett
aktiekapital af 135 mill. kronor, utom reservfonder m. m. med förutnämdt
undantag. Någon rimlig proportion finnes icke mellan dessa siffror. Tullen
å raffinad skulle hos oss med bibehållande af de höga betpriserna kunna
sänkas med 4 öre pr kg., hvaraf följden skulle blifva att sockret blefve
lika många öre billigare. Sockerfabrikernas årsvinst blefve c:a 5 mill,
kr. mindre än nu, men ändock c:a 7 mill. kronor, sorn vore en vacker
vinst af öfver 12 % å det nominella aktiekapitalet före trusten, 57 mill.
kronor, hvaraf bortåt 30 mill. kronor voro fingerade som utgift för de
gamla aktiegarne. Dessa 7 mill. kronor vore 23 % å de c:a 30 mill.
kronor, som sockerfabrikernas inbetalda kapital ungefär utgör.
Allmänheten bör icke hafva någon skyldighet att betala »skälig» ränta på det
kapital, som bestämmes af fabrikanterna. De, som köpt sockeraktier till
nuvarande höga pris, få väl skylla sig själfva. Staten skulle ej få
minskad inkomst genom en sådan tullsänkning. Råsockertullen borde också
sänkas till ungefär hälften mot nu och konsumtionsskatten på
detsamma borttagas. Genom att därtill sänka sockerskatten till låt oss säga
6 Öre pr kg. skulle alltså i förening med den lägre sockertullen sockret
blifva c:a 15 Öre pr kg. billigare än nu, således ändå c:a 5 öre dyrare
än i Danmark. Staten finge då genom den sänkta sockerskatten en
inkomst af socker af endast c:a 6 mill. kronor mot c:a 19 mill. kronor
nu, alltså en minskning af c:a 13 mill. kr. Men med billigare socker
följer ökad konsumtion, så att den minskade statsinkomsten blefve i
själfva verket icke så stor som angifvits. I Tyskland steg statens
inkomst af socker sedan skatten sänkts från 20 till 14 mark pr 100 kg.
från c:a 121 mill. mark året 1904/1905 till c:ä 146 mill. mark året
1906/1907, d. v. s. med 25 mill. mark på tre år = c:a 21 %. Samma
konsumtion pr person och år som i Danmark skulle hos oss motsvara
c:a 190,000 ton socker och gifva en inkomst af c:a 11,4 mill. kronor
till staten efter sistnämda beräkning.
Men låt oss antaga att statsinkomsten verkligen blefve 13 mill.
kronor mindre än nu. Om denna lades på kafTeimporten, komme den
efter förut afgifven medelförbrukning att utgöra 38,5 öre pr kg., så att
kaffetullen då blefve c:a 50 öre pr kg. mot 12 öre nu. En tull af 50
öre pr kg. kaffe är emellertid mindre än den tyska, ungefär hälften af den
franska och icke större än den prisstegring, som började förra hösten och
som ingen tycktes fästa sig vid.
Kaffet missbrukas i vårt land, har jag tidigare sagt, och detta är
ett ondt, som bör motarbetas. Det kan därför gärna i allas intresse få
bli dyrare. Sockret däremot är ett utmärkt födoämne, synnerligen for
oss nordbor, som sakna Sydeuropas frukter. För oss är det därföre
framför andra angeläget att hafva så billigt socker som möjligt. Vi skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
