Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
inom tekniken såsom bindemedel för sand, asbest m. m. och äfven
såsom elektrisk isolator.
Som bekant har den syntetiska kemien sedan länge bemödat sig
om framställning af nya läkemedel. I samband härmed må nämnas
syntesen af kaffein som lyckades för 15 år sedan och nu blifvit en stor
tillverkning. Utgångsmaterialet är här guano, och närmast en
beståndsdel af denna, nämligen urinsyran. Det rena kafieinet användes blott
som medikament, ehuru i rätt stor skala, men har naturligtvis en vida
större betydelse såsom den upplifvande beståndsdelen i kaffe, té,
kolanötter, paraguayte. Näst alkoholen är det säkerligen det mest anlitade
njutningsmedlet. Men det syntetiska kafieinet har ingen arom, hvilket
ju är en brist, dock torde det ligga inom möjlighetens gränser att
syntetisera äfven denna arom, och då står intet i vägen för den artificiella
tillagningen af kaffe och té.
Icke blott växtrikets produkter utan äfven djurlifvets hafva lockat
kemisternas experimenteringslusta. Ett exempel härpå erbjuder ett
märkvärdigt ämne, adrenalin, som beredes i djurkroppen och verkar reglerande
på blodtrycket. Snart efter det man lyckats afskilja ämnet i rent
tillstånd ur binjuren kunde Stols syntetisera detsamma med tillhjälp af
stenkolstjärans beståndsdelar. Denna konstgjorda adrenalin föres i
handeln af Färgverken i Höchst under namnet »Suprarenin». En mycket
utspädd vattenlösuing däraf åstadkommer en stark kontraktion af
blodkärlen och i följd däraf blodlöshet i väfnaderna. Om man penslar
lösningen på ett blodfylldt ställe å huden, en röd näsa t. ex., så bleknar
den efter några minuter, men ledsamt nog genomsläpper öfverhuden
lösningen ej likformigt, hvadan näsan blir fläckig, och då medlets verkan
efter någon tid upphör och rodnaden återvänder, kan man just icke
begagna det som kosmetikum. I kirurgien däremot användes det med
fördel, ty många operationer kunna med dess hjälp verkställas utan
blödning, särskildt är detta af fördel vid operationer i ögat, munhålan
och näsan.
Äfven blommornas doft måste underkasta sig konkurrensen med de
envisa kemisterna. Parfymindustrien har därigenom tagit ett stort
uppsving och tillverkar ensamt i Tyskland varor för 40—45 millioner mk.
Nobelpristagaren Wallach har på detta område nedlagt stora förtjänster.
Ett märkvärdigt luktämne är den konstgjorda violdoften jonon,
emedan den, i motsats till de flesta blomdofter, är en enhetlig kropp, en keton.
Men äfven komplicerade blomdofter syntetiseras af sina
beståndsdelar, såsom liljekonvalje, jasmin, syren, det märkvärdigaste är dock, att
man numera kan göra äkta rosenolja på syntetisk väg. Den äkta
rosenoljan håller mer än ll/2 dussin luktämnen, men det har dock lyckats
kemisterna vid de stora parfymfabrikerna i Leipzig att isolera alla dessa
beståndsdelar, att artificiellt framställa hvar och en särskildt eller
utvinna dem ur andra billiga oljor och att slutligen förena dem i riktiga
viktförhållanden till syntetisk rosenolja.
Allt hvad som blifvit sagdt visar, huru framgångsrikt den organiska
syntesen sträfvat att fuska i naturens handtverk och att kemien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
