- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
171

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

Om Nichtzuckerstoffe i melassen.

Ref. af Å. G. E.

För dem, som något sysslat med betsockerindustrien, är det väl
bekant, att melassen innehåller en mängd olika ämnen. Socker utgör 45
—50 %, vatten omkring 20 %, och de återstående 30 å 35 % utgöra
de vattenlösliga ämnen, som utom sockret ingå i betan och bestå af
kalisalter af organiska syror, åtskilliga aminosyror, betain, pektinämnen
m. m. Det är också bekant, att melassen användes på åtskilliga sätt,
såsom till utsockring, till kreatursfoder, till brännvinsframställning,
hvarvid så godt som uteslutande dess sockerhalt tillgodogöres. Man kan
säga, att i allmänhet vid det nu brukliga diffusionsförfarandet 23/4—3 %
af betvikteri utgöres af melass. Betskörden här i Sverige växlar rätt
mycket, 700,000—l million ton, och melassmängden varierar därför mellan
19,250 och 30,000 ton.

Af melassen användes emellertid omkring 60 % till utsockring,
hvilket motsvarar 12—18,000 ton. Sedan sockret härur blifvit
extra-heradt, t. ex. med kalk, får man en utspädd lösning, hvari ingå en
ringa mängd socker samt allt det icke-socker, sorn finnes i
motsvarande mängd betor. Detta utgör omkring 30 % af melassens vikt,
således 4 å 5 tusen ton icke-socker, som f. n. få rinna bort med
fabrikernas affallsvatten. I Tyskland har man dock i stor skala lyckats
tillgodogöra detta affall, egentligen på två sätt, nämligen dels så, att man
indunstat aff allsluten, förkolat och kalcinerat återstoden, då man fått en
mycket ren pottaska, som, så besynnerligt det låter, t. o. m. i Tyskland
kan konkurrera med Stassfurter-pottaskan, dels så att man tillvaratagit
aff allslutens kväfve i form af ammoniak och cyannatrium. Blott vid
två fabriker i Tyskland får man på detta sätt 5,000 ton
ammoniumsulfat och 5,000 ton cyannatrium till ett värde af ungefär 7 millioner
mark. Båda dessa metoder lämna dock alldeles å sido det organiska
icke-spckret, som dock utgör största delen af icke-sockret och innehåller
en mängd värdefulla ämnen, bland hvilka flera organiska syror och betain
intaga den viktigaste platsen. Det beräknas, att i Tyskland genom
melassens utfodring samt sackaratlutens förkolning och cyanisering 70,000
ton värdefulla organiska ämnen gå förlorade. Hos oss skulle detta
motsvara omkring 4,000 ton. Utom betain bestå dessa af glutaminsyra,
leucin, isoleucin och många andra aminosyror och nuklein baser,
sönderdelningsprodukter af h vitbetans ägghviteämnen och delvis ännu föga
kända. Äfven förekomma en mängd i eter lösliga syror såsom mjölksyra,
myrsyra, ättiksyra m. fl. Det vore naturligtvis bra, om man kunde
afskilja dessa ämnen i deras ursprungliga form eller såsom
reaktionsprodukter, som stå denna nära.

(Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free