Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D:r Norblad undrade, om det funnes torrelementer, som kunde
begagnas för elektrisk belysning, hvarpå hr Nylén svarade, att de ej kunde
användas for läsning; herr Peterson trodde, att Benköelementet möjligen
kunde användas för elektrisk rumsbelysning.
7) D.T Ekstrand refererade ett föredrag af prof. C. Engler i
Karlsruhe om sönderdelningsproeesser i naturen; referatet finnes infördt i detta
häfte.
Hr Peterson omnämnde med afseende på solmaskiner, att enligt en
amerikansk uppgift dessa blifvit så förbättrade, att de i vissa länder
t. ex. Chile kunna täfla med stenkol som värme- och kraftkälla. Englefs
föredrag, hvari tillgången på stenkol och petroleum fått en helt annan
uppskattning än i äldre framställningar, visade den stora nyttan af en
inventering af jordens tillgångar på olika områden.
8) Sekreteraren redogjorde i korthet tör innehållet i årsberättelsen
för 1910 från »Verein zur Wahrung der Interessen der chemischen
Industrie Deutschlands» och fäste sig därvid särskildt vid kaliindustrien;
denna hade under senare tiden varit föremål för lagstiftningsåtgärder, af
seende att minska den för Tyskland olämpliga alltför stora konkurrensen
mellan kalibolagen. Visserligen har afsättningen af rena kalisalter stigit
betydligt äfvensom bolagens vinst, men däremot och kanske som en följd
däraf hafva nya företag tillkommit i större skala än någonsin förut,
hvadan man har att befara en ny kris på området. För utlandet låge
häri måhända en utsikt till billigare kalipriser, isynnerhet om det skulle
bekräfta sig, att man i Nordamerika upptäckt betydande kalilager.
Inom öfriga grenar af den tyska industrien hade året 1910 i
allmänhet varit gynnsamt.
Härefter uppstod en intressant diskussion om möjligheten att för
gödselbehof tillgodogöra kalft i de svenska fältspaterna, hvari deltogo
hrr ordföranden, vice ordföranden, sekreteraren, ingeniör K. E. Peterson,
professor Vesterberg och lektor Skånberg.
Bidrag till kännedomen om töreterpentinolja.
Af Peter Klason.
I en föregående uppsats1 nästlidna år har jag visat, att den
hastighet, med hvilken peroxidbildningen sker hos terpentinolja, är en
egenskap, som väsentligen karakteriserar densamma. Denna
aktiveringsförmåga för luftens syre är störst hos det praktiskt sedt värdefullaste
terpentinkolvätet nämligen pinen. Den är nämligen cirka 3 ggr så stor
som hos den isomera dipeiiten, resp. d- och 1-limonen. Att döma af
aktiveringsförmågan allena skulle töreterpentinolja, som förhåller sig
till luftens syre ungefär som dipenten, i hufvudsak bestå af detta
kolväte. Däremot talar emellertid såväl den omständigheten, att töreter-
1 Denna tidskrift 1911, sid. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
