Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en temperaturhöjning af 8—9 grader, och för detta ändamål bör
kolsyrehalten höjas till nära 3 ggr dess nuvarande värde.
Det har naturligtvis, äfven under antagande af ett mycket
gynnsamt klimat och stor fuktighet, gått åt lång tid till bildningen af de
betydliga stenkolslager, som finnas på många ställen. Det har beräknats,
att en tat bokskog, 100 år gammal, skulle lämna ett stenkolslager af
2 cm. tjocklek. För l meters stenkolslager skulle således fordras 5,000 år.
Betänker inan så, att på sina ställen de på hvarandra följande kollagren
uppgå till 100 meter och däröfver, så har bildningen af vissa kolgrufvor
fordrat 100 tusentals år, om också kolformationens floria varit mera
snabbvuxen än nutidens.
För att återkomma till stenkolstillgången så räcker hela det nu
befintliga förrådet inom Tyskland for 3,000 år, inom England för 700
och inom det öfriga Europa för 900 och inom Nordamerika för 1,700
år. Visserligen ligga kolflötserna så djupt, att man ej f. n. skulle kunna
tänka på deras fullständiga tillgodogörande. Men kommer tid, kommer
råd, och orn några hundra år kan man säkerligen, orn det visar sig
behöfligt, komma åt äfven mycket djupt liggande kollager. År 1909
uppfordrades ej mindre än 1,100 millioner ton stenkol och brunkol.
För att nu se, huru den befintliga vattenkraften förhåller sig till
stenkolsförrådet, så uppgifves hela världens vattenkraft till 8 å 10
milliarder hästkrafter orn året. Af dessa komma 400 millioner på
Europa, 5,000 millioner på Asien, 1,200 millioner på Afrika
(Zambesi-fallen ensamt 35 millioner), 2,300 på Nordamerika (Niagara = 5 mill.),
1,309 på Sydamerika och blott 1,2 millioner på Australien, som således
blott har 1/4 af Sveriges vattenkraft. Emellertid torde enligt Rehbock
blott 1/u; af den råa vattenkraften kunna utnyttjas, så att den praktiskt
användbara vattenkraften reduceras till 500 millioner hästkrafter.
Häremot svarar en kolmängd af 4.4 milliarder ton d. v. s. 4 ggr så mycket
som 1909 års förbrukning.
Man ser således, att man genom utnyttjande af tillgänglig
vattenkraft skulle kunna ersätta en kolmängd, som vore 4 ggr så stor som
den nuvarande. I mån som kolen blifva mera svåråtkomliga kommer
således vattenkraften att konkurrera med stenkolen. Dessutom kan
rnan hoppas, att kolens effekt i ångmaskiner, som nu är omkring 15 %
af den teoretiska energien, småningom skall stiga, kanske på elektrisk
väg, hvilket naturligen också kominer att minska kolåtgången. Men i
alla händelser torde dock den tid komma, då vårt ännu kolossala
kolförråd blifvit förbrukadt, och, om man dittills ej funnit andra
energikällor för industriella ändamål, så måste efter vår nuvarande
föreställning orn saken vattenkraften komma mera till heders, men, såsom vi
nyss sågo, är Europa rätt illa ställdt med afseende på vattenkraft,
hvaremot i synnerhet Asien men äfven Afrika och Amerika disponera öfver
mångdubbelt större kraftmängder, och hvad skulle då kunna inträffa?
Jo, att Asiens gamla kulturländer åter skulle komma sig upp och vid
sidan af dem Amerika och Afrika, under det att Europa komme sist i
industriellt hänseende och skulle sjunka tillbaka till en ny medeltid.
Men alla dylika fantasier hafva föga sannolikhet, om det ock ej kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
