Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Tillverkningen har således varit något större än året förut, isynnerhet
för porter. Af bryggerierna i högsta skatteklassen lågo 7 i Stockholm,
5 i Göteborg och 4 i Malmö. Nämnda städer med inalles 21 bryggerier
representerade tillsammans nära 53 % af hela tillverkningen och nära
58 % af hela skatten. Af bryggerierna af verkade 6 (4 i Stockholm
och 2 i Göteborg) hvardera öfver l million kg. malt eller tillsammans
9,783,280 kg., utgörande nära 9/10 af hela tillverkningen vid de 187
bryggerierna i klasserna I och II. Skatten vid dessa 6 bryggerier
utgjorde 2,196,199 kr. eller 1/8 mera än i klasserna I och II tillsammans.
Det förtjänar anmärkas, att af bryggerierna i Stockholm, som under
många år varit 10, numera blott återstå 7, sedan stora bryggeriet vid
Hornsberg nedlagts redan under sommaren 1910 och de båda
porter-bryggerierna under hösten samma år. Stockholm har därför, hvad
maltdrycksindustrien beträffar, gått afsevärdt tillbaka under de sista 5 åren,
ty maltafverkningen, som 1905—06 var 12,058,895 kg., utgjorde 1910
—11 blott 8,246,610 kg., och detta ehuru stadens invånarantal under
tiden ökats med omkring 18,000 personer. År 1905—06 funnos i
Stockholm 2 bryggerier, som afverkade mellan 2 och 3 millioner kg. malt,
numera och sedan 2 år finnes i hela landet intet bryggen, som hinner
upp till 2 millioner.
Under 1910—11 användes inalles i de skattepliktiga bryggerierna
26,875,392 kg. malt, 407,576 kg. humle och 22,039 kg. sockerkulör.
Maltdryckernas sta m vörtstyrka har bibehållit sig ungefär som förut,
dock tycks det, att döma af förhållandena i Stockholm, som har den
jämnaste tillverkningen, som om lagerölet på de sista åren blifvit i
genomsnitt omkring 1/2 % svagare, vörtstyrkan utgjorde nämligen 12,6 % B,
mot förut 13,1 %.
Maltskatten. Den efter maltåtgången debiterade skatten utgjorde
5,356,815 kr. 24 öre, men om härifrån afdrages restitutionen för till
svagdricka användt malt, uppgående till 246,003,12 kr., så återstår
så-såsom nettobehållning af maltskatten 5,110,812,12 kr., hvilket är 350,721
kr. mer än förra året.
Skattefria bryggerier finnas till ett antal af 664 och hade minskats
med 17 sedan förra året och med 260 sedan 1903. De flesta skattefria
bryggerier äro mycket små, så att 83 X däraf ej hunnit upp till en
afverkning af 20,000 kg. malt. De län, där svagdrickstillverkningen har
den största omfattningen, äro fortfarande Malmöhus, Göteborgs och
Bohuslän, Gäfleborgs län samt Stockholms stad, hvilka tillsammans
tillverkade öfver 46 % af det hela.
Svagdrickats vörtstyrka, som ej får öfverstiga 6 % S. har i
allmänhet hållit sig mellan 4,0 och 5,5 X- De använda råmaterialen
hafva varit 9,688,305 kg. malt, 59,617,8 kg. humle, 183,349 kg.
sockerkulör och 248,310,5 kg. socker och sirap. Hela tillverkningen utgjorde
1,349,684,8 hl. svagdricka, och lägges härtill den redan omnämnda
tillverkningen vid de skattepliktiga bryggerierna 286,066,2 hl., så utgjorde
hela svagdrickstillverkningen i riket 1,635,751 hl., hvilket innebär en
ökning mot föregående år af 108,259,9 hl.
Svagdricksbryggerierna vålla som bekant staten en afsevärd kostnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
