Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
pliktiga och skattefria svagdricksbyggerier samt maltextraktfabriker år
1910—11 förbrukades 36,007,245 "kg, malt. 100 korn anses gifva 78
malt. Mot hela maltmängden svara således i afrundadt tal 47 millioner
kg. korn. Skörden uppgår till omkring 310 millioner kg., hvadan blott
15 å 16 % af landets kornskörd åtgå till maltdrycker.
Om aldehydhartsers kemiska byggnad.
Af Thor Ekecrantz.
Det meddelande rörande aldehydhartsets kemi, som här lämnas,
utgör icke en redogörelse för resultaten af en fullständigt afslutad
undersökning utan innehåller endast en kort sammanfattning af de
undersökningar på detta område, som af mig med understöd från Kungl.
Vetenskapsakademien sistlidna år blifvit utförda, under sommarsemestern
vid universitetslaboratoriet i Berlin. En ingående undersökning af
alde-hydhartset, redan i och för sig af stort intresse, blir i ännu högre grad
intresseväckande därigenom, att studiet af denna syntetiska hartssubstans
kan vara ägnad att sprida ljus öfver reaktionsförloppet vid bildningen af
naturliga hartser. Vår kännedom om de naturliga hartssubstansernas
kemiska byggnad är, trots många på detta område, icke minst af svenska
kemister, förtjänstfullt utförda undersökningar, tämligen periferisk.
Anledningen härtill torde nog vara vissa hartssubstansers betydande resistens
gentemot inverkan af kemiska agentier samt den lätthet, med hvilken de
i många fall undergå intermolekylära omlagringar, något som i hög grad
försvårar undersökningen och hindrar en klar uppfattning rörande
atomgrupperingen inom resp. hartsmolekyler.
Enär begreppet harts under inga omständigheter får fattas som ett
entydigt begrepp utan mera är att anse såsom ett från det dagliga lifvet
härstammande kollektivnamn för en summa af hufvudsakligen fysikaliska
egenskaper, är det klart, att ehuru flertalet af de egenskaper, som utmärka
de naturliga hartserna, återfinnas hos aldehydhartset, man icke a priori
får draga slutsatser rörande öfverensstämmelsen mellan detta och de förra
med afseende på kemisk byggnad. Men tydligen bör studiet af
aldehyd-hartsbildningen, när reaktionsmekanismen vid densamma fullständigt
blir känd, äfven vara ägnad att i någon mån sprida ljus öfver
hartsbildningen inom växtorganismen.
Framställningen af hartssubstanser på syntetisk väg är utförd af
flera kemister, såsom Hlasiwetz och Grabowslci, hvilka erhölle sådana
genom att låta fosforsyreanhydrid inverka på en del flyktiga oljor
(bittermandel-, nejlik-, ruta- och anisolja). Dessa försök fortsattes sedermera
af ~Barth, som erhöll hartsliknande substanser genom inverkan af
alkoho-liskt kali på lavendel-, terpentin- och enbärsolja. Genom att låta
formaldehyd inverka på fenoler har v. Baeyer lyckats framställa hartsliknande
substanser, af hvilka en del, t. ex kondensationsprodukten mellan
formaldehyd och o-kresol, under de senare åren erhållit teknisk användning
såsom ersättningsmedel för naturliga hartser. Slutligen har också Doebner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
