Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
den flitige forskaren på hartskemiens område Tschirch. Samma
förfaringssätt är för öfrigt tillämpadt sedan af Unverdorben och tillvann sig i så
hög grad Berzelius’ bifall, att han uttalade som sin åsikt, att genom
U:s metod ett nytt område, hartskemien, öppnades för kemisk forskning.
På grund af aldehydhartsets förut angifna löslighetsförhållanden valdes
eter till separeringsraedel. Hartsblandningens utkokning med eter ger dock
ganska dåligt resultat emedan den olösliga delen upptager en afsevärd
mängd lösningsmedel och ger därmed en klibbig massa, hvilket hindrar
den fullständiga extraktionen. Vida bättre går separationen om hartset
löses i minsta mängd aceton och den filtrerade lösningen fälles med
fem-dubbla volymen absolut eter. Härvid erhålles en gulbrun, hastigt
sam-manbakande fällning, /^-aldehydharts, och ett filtrat, hvilket efter
acetoneterns af destillation ger en återstod, som utkokas med absolut eter.
Ur de förenade eterutdragen afdestilleras etern och återstoden behandlas
vid — 20° med absolut eter. Sedan etern blifvit aflägsnad ur filtratet,
erhålles en tjockflytande gulröd återstod, a-al d ehy d har t s. Så val «- som
/9-aldehydhartserna erhållas i en för undersökning mera tillgänglig form
genom upplösning i isättika och resp. lösningars fällande med vatten.
Efter uttvättning och torkning vid vanlig temperatur utgör
a-aldehyd-hartset då ett ljusgult och /9-aldehydhartset ett ljust gulbrunt pulver.
Genom förnyad behandling af den i acetoneter lösliga men i absolut eter
olösliga delen af aldehydhartset med aceton och /9-hartsets utfällning
med eter o. s. v. kan så godt som fullständigt äfven uppdelas i
a-och /?-harts omkring 22 % af det förra och 78 % af det senare. Vid
motsvarande behandling af aldehydharts, beredt med alkoholisk kalilut
i stället för natronlut erhöllos, sannolikt på grund af de svårigheter, som
förefunnos att härvid hålla reaktionstemperaturen tillräckligt låg, endast
17—18 % af a-hartset.
Dessa båda hartskomponenter hafva varit föremål för en närmare
undersökning, hvilken förutom elementaranalys och
molekylarviktbestäm-ningar, hufvudsakligen omfattat sulfonerings- och acetylerings-£öYsökr
inverkan af oxidationsmedel och halogen samt hydrolyserings-försök.
Resultaten af dessa försök skola i största korthet omnämnas.
Af ett större antal elementaranalyser ocb molekylarviktbestämningar
framgår, att de båda hartssubstanserna äro isomera samt att
sammansättningen svarar mot formeln C24H3606. De kunna sålunda antagas
hafva uppkommit ur 12 mol. acetaldehyd genom kondensation och
polymerisation under förlust af 6 mol. vatten:
C24H48012—6H20 = C24H3606
12 mol. acetaldehyd a- och {3-aldehydharts
Sulfonering s försoken, som utfördes under vanliga betingelser med
användning af lika volymer koncentrerad och rykande svafvelsyra, gåfvo
negativt resultat med afseende på bildningen af sulfonsyrederivat.
Däremot öfverfördes såväl a- som /9-aldehydharts genom svafvelsyrebehandlingen
så godt som kvantitativt i brunsvarta, hurninliknande substanser, hvilka
visserligen saknade syrekaraktär, men vid analys visade sig äga en
sammansättning liknande den, som angifves för en del huminkroppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
