Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Föredr. identifierar därpå — åtminstone i stor utsträckning —
de i jämvikt inom en molekyl befintliga radikalernas obenägenhet att
ändra sitt inbördes läge med hvad man annars kallar kemisk tröghet,
kemiskt eller steriskt motstånd m. m. Som vanligaste medel att
upphäfva detta »steriska motstånd» (begreppet nu taget i sin antydda
vidsträcktare betydelse) har man temperaturhöjning, men åtskilliga
katalysfenomen torde ock kunna förklaras såsom beroende på en störning af de
intramolekylära jämviktsförhållandena.
Bland radikaler, som särskildt dominera vid bestämmandet af
af-stånds- och riktningsförhållandena inom molekylen sätter föredr. negativt
elektriskt laddad atom och metaller på den »positiva» eller »basigena»
sidan, haloider o. s. v. samt positivt laddad atom på den »negativa»
eller »acidogena» sidan. För att paralysera t. ex. en negativt joniserad
atoms dirigerande inflytande inom en molekyl skall alltså ett omgifvande
af denna molekyl med positiva joner kunna tänkas verksamt och vice
versa. Vid utbyte af en halogen rnot hydroxyl i en a-substituerad opt.
aktiv syra dirigerar det joniserade hydroxylsyret inom karboxylen
hydroxylen till den plats, halogenen förut innehaft, men paralyseras
anjongruppen af katjbner, blir denna dirigerande verkan mindre. Ju
starkare ka t jonerna kunna göra sig gällande, ju mer racemisk blir produkten,
och det kan tänkas, att en katjon så fullständigt upphäfver den negativa
laddningens inverkan, att helt andra radikaler, än det förut dominerade
joniserade karboxylsyret, kunnag öra sig gällande och rikta in hydroxylen
+ +
på en helt än plats, än halogenen förut innehaft (H och Ag). Härvid
uppstår då en konfigurationsväxling d. v. s. en Waldensk omlagring.
Rent kinetiskt kan joners paralyserande af steriskt motstånd yttra
sig i ändring af reaktionshastigheten, alltså katalytiskt. Metalljoner
kunna katalysera reaktioner, där joniserade syremolekyler reagera, och
denna katalytiska inverkan bör bli större, ju närmare karboxylen sitter
den radikal, som skall träda i aktion. Gynnar karboxylen reaktionen
ifråga, skulle joner genom att distrahera karboxylen t. o. m. kunna verka
-f
negativt katalytiskt. Som särskildt verksam katalyserande jon ha vi H,
hvilken t. o. m. kan göra sig kraftigt gällande vid ämnen, som ej
innehålla joniserbar karboxyl, t. ex. vid sockerinversionen och
estersaponi-fikation, men att också andra joner härvid kunna inverka, visa fallen af
s. k. neutralsalt verkan.
Temperaturens inflytande på reaktionshastigheten, katalysfenomenen
och produkternas aktivitet vid omsättningar af opt. aktiva ämnen, då
utbyte af radikaler sker vid deri asymmetriska C-atomen, kunna alltså ge
oss föreställningar om, huruvida »steriskt motstånd» finnes i afsevärdare
grad. Är sådant konstateradt i tillräckligt många enklare fall, bör på
basis däraf mera detaljerade föreställningar om radikalernas inbördes
påverkningar samt som följd däraf om konfigurationen hos molekylen i dess
helhet kunna utvecklas.
Med anledning af föredraget yttrade sig labor. Ramberg samt föredr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
