- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1912 /
98

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Küster rekommenderar en »öfverloppspipett», med hvilken vid på
hvarandra omedelbart följande mätningar en noggrannhet af 1/100,000 kan
uppnås. Vid kalibreringen måste, om den uppgifna noggrannheten skall
uppnås, barometertrycket vara kändt på 3,5 mm och lufttemperaturen
på 1,2° när, och då pipetten användes, måste vätskans temperatur vara
känd på 1/20 grad när (se nedan). Pipetten är sålunda praktiskt obrukbar.

3. Korrektionen för glasets volymsändringar.



Jag antager en högsta kubisk värmeutvidgningskoefficent af 0,000027.
Häraf följer, att en afvikelse af 1° från normaltemperaturen åstadkommer
en ändring i glaskärlets volym af 2,7 på 100,000 eller en afvikelse af
7° gör en ändring af 2/10,000 eller 1/5,000. Antager jag 18° som
normaltemperatur, kan jag därför tillåta, att glaskärlet användes som
volymmått mellan 11° och 25. Detta torde vara tillräckligt för de flesta behof,
i vanliga fall behöfver således ingen hänsyn tagas till glaskärlets
värmeutvidgning.

Anses en noggrannhet af 1/1,000 tillräcklig, så är en afvikelse från
normaltemperaturen af 37° tillåtlig, eller mätkärlet kan utan korrektion
användas upp till 55°. På de mätkärl, som kontrolleras af
Physikalisch-Technische Reichsanstalt i Berlin står stämpladt +15°, hvarmed menas,
att mätkärlets volym är riktig endast vid denna temperatur. Dessa
mätkärl äro kontrollerade med en noggrannhet af endast ca 1/1,000, och då
såsom nyss sagts i sådant fall alla temperaturer upp till 15 + 37 = 52°
äro tillåtna, är beteckningen +15° löjlig. En pipett, som är varmare
än 52°, kan man icke hålla uti, utan att bränna sig.

4. Vattnets eller lösningens värmeutvidgning.



Vi komma nu till den sista och i själfva verket enda betydande
korrektionen. Lösningarnas relativt betydande
värmeutvidgningskoefficienter ha förorsakat uppställandet af föga rationella och tämligen
opraktiska »volymsenheter» (t. ex. Mohrs liter). De flesta i handeln
förekommande mätkolfvar och pipetter äro icke graderade i kubikcentimeter,
ehuruväl de alla bära stämpeln cc.

För vatten och utspädda vattenlösningar (normaliten icke större än
0,1) betyder vid temperaturer mellan 10° och 16° en temperaturafvikelse
af 2° och mellan 16° och 25° en temperaturafvikelse af 1° en ändring i
vätskevolymen af 1/5,000. Arbetar jag vid vanligen förekommande
rumstemperaturer, bör jag sålunda känna vätskans temperatur med en
noggrannhet af 1°. Anses noggranheten 1/1,000 tillfyllest är en afvikelse från
normaltemperaturen af 5° tillåtlig; d. s. v. är titern eller vätskans volym
bestämd vid 18°, kan normalvätskan användas vid alla temperaturer
mellan 13° och 23°. Vid denna noggranhet (1/1,000) behöfves således
endast under särskildt varma dagar en korrektion.

Värmeutvidgningen för mera koncentrerade lösningar (öfver 0,5
normal) är märkbart större än för vatten. I dessa fall kan det vara
behöfligt att känna temperaturen på 1/2 grad, om noggrannheten 1/5,000
skall uppnås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1912/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free