Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
till användning hos oss, än hvad som för närvarande är fallet. Den är
visserligen svagare söt än den vanliga sirapen, men har en mild och
mycket behaglig smak, som gör den lämplig till åtskilliga ändamål.
Hvad näringsvärdet beträffar, så är detta alldeles detsamma som
hos-vanlig, af socker beredd sirap. — I Tyskland har stärkelsesirapen, utom
för marmeladfabrikation och likartade industrier, fått stor användning i
hushållen vid inkokning af frukter, vid tillredning af fruktsoppor och
söta såser, geléer och bakverk, pepparkakor etc. På sista åren hafva
särskildt ett slags billiga fruktmarmelader, som äro tillagade af med
stärkelsesirap inkokad frukt, börjat komma till användning i Tyskland äfven
i mindre bemedlade hem. — Det vore lyckligt, om likartade
afsättnings-områden kunde yppa sig äfven hos oss; för att åstadkomma detta
behöfves emellertid ej blott som nämndt billigare pris på stärkelsesirapenf
utan äfven ett energiskt arbete för att göra denna vara, som ännu är
skäligen obekant hos oss, mera känd och uppskattad.
Importen af stärkelsesirap uppgick år 1910 till 375,977 kg.; denna
kvantitet är ej så synnerligen stor i och för sig, men i förhållande till
den inhemska tillverkningen är den ju likväl tämligen betydlig. I
betraktande af det höga pris, som hit importerad stärkelsesirap betingar,
näml. billigast 40 öre för amerikansk vara, hvilket med 3 öre öfverstiger
det pris, till hvilket de svenska fabrikerna leverera sin vara, synes
sannolikt att den hit importerade är af högre kvalitet än de inhemska
fabrikerna kunna åstadkomma.
Den nyss angifna importsiffran för stärkelsesirap, 375,977 kg., är
den officiella siffran, eller den som registreras vid tullverket. Nu är
emellertid förhållandet, att en kvantitet, vida öfverstigande denna,
inkommer i riket, utan att därför erlägges den fastställda tullen af 23,5
öre, och utan att mängden däraf säkert kontrolleras. Härmed förhåller
sig så, att glykos numera i stor skala användes som tillsats till vanlig
sirap utan att detta medför någon tullförhöjning af produkten, som
fortfarande tullbehandlas som sirap efter 10 öres tull. Denna inblandning
torde hafva börjat i England på 1880-talet, och sammanhänger
säkerligen därmed, att då man började tillverka sirap af betsocker och
afialls-produkter däraf, smaken å den så framställda varan började försämras.
För att täcka den bismak, som uppstod vid användning af sådant
råmaterial tillgrep man stärkelsesirap. Tillsatsen häraf hade därjämte den
effekten, att den väsentligt förbättrade varans utseende genom att
bibringa densamma en ljusare färg, hvarjämte det i stärkelsesirapen
befintliga dextrinet verkade förhindrande på sirapens kristallisation.
Härtill kom ytterligare en omständighet, som gjorde denna tillsats i hög grad
begärlig, nämligen sakens rent ekonomiska sida. Då nämligen den
amerikanska stärkelsesirapen, af hvilken de engelska sirapsfabrikanterna
begagnade sig, betingar ett pris af 16 å 17 öre per kg., medan
försäljningspriset på blandningsprodukten utgjorde 23 å 24 öre, så framgår
häraf, att från fabrikantens sida en sådan tillsats i största möjliga mängd
bör vara önskvärd, och detta i desto högre grad som man inom den
engelska sirapsindustrin på senare tider börjat använda sig af bättre och
dyrbarare råmaterial, nämligen socker och bättre siraper. — På 1880-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
