Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
palmkärnolja, som möjliggöra ett lägre pris för en för vissa ändamål bättre
margarin. Tab. 9, 10 och 11 visa, hurusom såväl lefvande svin som
fläsk stigit i pris.
Med 1886 som utgångspunkt hafva vi således, hvad matvaror
beträffar, fått dyrtid för spannmål och fettvaror, utom smör, ehuru icke i
den utsträckning, som det talas om, ifall vi hålla oss till hvad
producenten får för sin vara i parti. Fisk har nog också stigit i pris äfven
i parti, hvarom noteringarna från Stockholms fiskhall bära vittne; men
fiskaren får i allmänhet dåligt betaldt för sitt svåra och ofta lifsfarliga
arbete. Däremot äro förhållandena i detaljhandeln olidliga, med en
fortgående prisstegring. Och man ser naturligt nog dyrtiden mest ur den
synpunkten. År 1879 utgaf Aug. Almen sina undersökningar om
»Näringsmedlens sammansättning, värde och pris» och i dem finner man
angifna en mängd matvarupris i detaljhandeln. Vid jämförelse mellan dem
och de minutpriser å matvaror, som offentliggöras i »Sociala
meddelanden», framgår att, ehuru dessa sistnämda prisuppgifter i allmänhet äro
för låga, exempelvis mjölk stigit med 27 %^ smör med 30 %> ärter
med 100 %, hårdt bröd med 40 #, nötkött (stek) med 57 %", färskt
fårkött med 57 %, fläsk med 43 %, strömming med 100 %, men
däremot salt sill icke alls. Dessa prisstegringar äro, som sagdt, minimital,
i allmänhet är prisökningen större. Jag kan ej taga upp tiden med
flere exempel.
Bland orsakerna till prisstegring å matvaror i detalj må märkas de
många hygieniska åtgärder, som vidtagits och som ibland gå till
öfverdrift och verka fördyrande. Landtmannen får således nu ej i samma
utsträckning som förr idka fri handel å torgen m. m. Den förnämsta
orsaken är det starkt utvecklade mellanhandssystemet i vårt land. Detta
beror i sin tur till icke ringa del af ett kredisystem för lifvets enklaste
nödtorft, hvilket icke finnes användt i andra länder. Detta sätt att köpa
gör mellanhänder nödvändiga. Många konsumenter taga sina varor
på kredit, hade fattiga och rika, en del af de förra betala icke alls och
de senare ibland trögt. Producenten vågar icke sälja till minutören,
som han icke känner och kan kontrollera och sällan till konsumenten
själf. Producenten säljer till grosshandlaren, denne till minuthandlaren,
som skall betala hans handelsvinst och minuthandlaren säljer emellanåt
till månglaren och bägge till konsumenten, ofta på kredit, de äro tvungna
till det, enligt gängse bruk, om de vilja sälja alls. Och de kunder, som
icke betala äro ej de sparsammaste. Den som äter på kredit äter mest
och dyrast. Så få de ordentliga köparne också betala för de oordentliga,
och priset blir därefter. I snart sagdt hvarje hus finnas butiker, alla
kunna icke härå sig, en i hvarje hus kanske, knappast det. Förlusterna
härpå få betalas i form af högre varupris och högre hyror. På torgen
sitta tio månglerskor, där det kunde vara lagom med en, alla skola
lefva på försäljning af en obetydlighet födoämnen, litet potatis,
grönsaker, fisk eller kött och priset måste därför blifva oskäligt högt mot
hvad producenten får, men på honom skylles det och allmänheten tror,
att han är en utpressare. En liter äpplen får betalas med det tre- till
femdubbla priset mot hvad odlaren erhåller, en liter potatis med minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
