Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
milabel föda i mjölken af fodrets assimilabla beståndsdelar, allt
torrsubstans, således i bägge fallen ytterst dålig ekonomi. Men det ginge väl
an om dessa S % mjölkföda sedan komme till godo sorn människoföda,
men så går det icke till, där m ej erih andteringen blomstrar. Man tager
ut fettet i form af smör, alltså 3.5—4 %, resten, d. v. s. 96 % af
mjölken, hvars torrsubstans alltså motsvarar c:a 5 % ai den utaf kon
iför-tärda assimilabla torrsubstansen i fodret, användes i bästa fall till ost
med förlust af en del kasein, allt mjölksockret och alla salterna. Mest
torde dock skummjölken där användas till svinföda, då det lilla utbytet,
som kons lifsprocess lämnat kvar af fodret, ger ett par procent af de
nyssnämnda 5 procenten, d. v. s. c:a 0.1 % af fodrets assimilabla torrsubstans,
såsom fläsk. Det har till och med föreslagits att låta korna äta upp
sin egen skummjölk och nu senast af en utländsk agent, att vi med
skummjölken skulle uppföda kalfvar för export till England af kalfkött.
Men detta går väl ändå an. En del mejerier fälla numera ut kaseinet,
som exporteras för beredande af knifskaft, knappar m. m. I sämsta fall
slås skummjölken i rännstenen, såsom förekommit äfven i Sverige och
kanske ännu sker. Detta är en så förvänd hushållning som det är
möjligt att tänka ut.
Låt oss na se huru mycket af den svenka skörden, som går till
djurföda. I »Det svenska jordbrukets afkastning» af prof. Fahlbeck
och utgifven 1893 beräknas att för åren 1885—88 användes i medeltal
pr år 44 % af rikets sädesskörd och 59 % af värdet af hela
skördebeloppet till kreatursföda. Sedan har detta system ytterligare kommit till
heders, så att för åren 1905—09 i medeltal enligt samma grunder
kreatursfodret kan beräknas till c:a IZ % af hela skördebeloppets värde,
hvilket antagligen är för lågt, enär procenten utfodrad sädesskörd är
större nu än för 20 år sedan. Härtill kommer ett importöfverskott nu
af kreatursföda i medeltal af 35.5 mill. kr. pr år mot ett
exportöfver-skott af kreatursföda 1886—90 af i medeltal då af 10.7 och för 1871—
1875 af 27.7 mill. kr., således en differens till sista årens nackdel af
resp. c:a 46 och 63 mill. kr. pr år. Pr 1,000 människor finnas i Sverige
971 hästar, nötkreatur, får, getter och svin och, när till deras föda
användes c:a 3 gånger så stort värde som till människoföda af hvad som
växer på den odlade jorden och detta tillgodogöres i djuret till några
procent i näring till människan, så vore det underligt, om såväl
bröd-söm köttfödan icke blefve dyr. Man skulle med någon öfverdrift kunna
säga teoretiskt, att om allt som växer å den odlade jorden i vårt land
delades upp i två högar af resp. c:a 40 och 60 % och af den senare
bereddes kompost, hvarmed jorden sedan gödslades, skulle samma
näringsvärde återstå till människan som nu erhålles. Så länge detta system
härskar i alla åkerbruksidkande länder med prentention på rationellt
jordbruk, hjälpa inga åtgärder mot dyrtiden, den kommer att år från år blifva
svårare. De af oss med viss medömkan betraktade Balkanstaterna och
Ryssland sköta i själfva verket sitt jordbruk på ett sätt, som är mera
ekonomiskt än vårt. De ha också något att sälja, vi måste köpa med
andra produktionsvärden.
Jå, invändes det, nog är hushållningen dålig ur fysiologisk syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
