Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
matiska och i vissa fall äfven alkaloidserien; då därtill flera i en
molekyl ingående atomgrupper samtidigt kunna deltaga i reaktionen; då
andra grupper, som ej därvid beröras, kunna redan förut vara införda
i komponenterna och således medfölja i slutprodukten; och då slutligen
de erhållna produkterna medels andra förut ej kända metoder lätt kunna
öfverföras i nya derivat; så inses, att en otalig mångfald af
kombinationer kan uppstå och att intet område af den organiska kemien kan
sägas falla utom den Grignardska metodens räckvidd. I själfva verket
känner man icke heller någon organisk syntesmetod, som ifråga om
vidsträckt användbarhet öfverträffar denna.
Den har ock i rikt mått tillgodogjorts icke blott för preparativa
ändamål utan ock för lösande af rent teoretiska spörsmål, som förut
icke alls eller blott med svårighet varit åtkomliga. Så hafva t. ex.
Baeyer, Gomberg o. a. blott med tillhjälp af det Grignardska
reagenset kunnat utföra sina betydande undersökningar Öfver den f. n. på
dagordningen stående frågan om förhållandet mellan organiska föreningars
konstitution och färg. I talrika fall hafva organomagnesiumföreningar
blifvit använda för konstitutionsbestämningar, och särskildt inom
terpen-och kamferkemien har reaktionen i Wallachs, Perkins med fleres händer
gifvit resultat, som förut icke varit möjliga att uppnå.
Äfven för syntes af alkaloider har metoden blifvit tillgodogjord,
hvarvid särskildt kan erinras om Pschorrs undersökningar öfver
papa-verin och Freunds öfver kotarnin, berberin etc. Skall en artificiell
framställning af de i medicinen så viktiga men i handeln ännu högt pris
betingande växtbaserna komma till stånd, är det knappast tvifvelaktigt,
att syntesen kommer att ske med tillhjälp af Grignards reagens.
Enligt en beräkning af Julius Schmidt i hans bok »Die organischen
Magnesium ver bind ungen» etc. hade åren 1901—1904 ej mindre än 194
undersökningar blifvit utförda med användande af den Grignardska
metoden. Sedermera tillkommo intill l aug. 1908 ytterligare omkr. 280
originalafhandlingar, och metodens tillämpning har sedan dess ingalunda
varit stadd i aftagande. Denna framgång är så enastående, att man
med fullt skäl kan tala om ett den Grignardska reaktionens segertåg;
den är på samma gång ägnad att ge en föreställning om, huru långt
denna metod utflyttat gränserna för vår iakttagelseförmåga och därmed
vidgat den organiska kemiens grundval.
Victor Grignard är född i Cherbourg den 6 maj 1871. Efter
studier i sin födelsestad fortsatte han vid ecole normale speciale de Cluny
och vid faculté des sciences i Lyon, där han blef preparater hos prof.
Bar bier (1894) och genomgick de akademiska graderna nämligen chef de
tråvaux chimiques (1898), charge de conférences (1902), maitre de
con-férences i Besangon (1905) och i Lyon (1906), charge de cours i Nancy
(1909) och slutligen professeur de chimie organique (1910). Under
vistelsen i Lyon år 1900 upptäckte han de organiska magnesiumföreningar,
som sedan äro kända under namn af Grignard’s reagens och bilda ett
af de märkvärdigaste syntes-medel, som organiska kemien äger.
Grig-nard’s arbeten hafva redan vid upprepade tillfällen blifvit belönade så
t. ex. af académie des sciences med le prix Cahours 1901 och 1902,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
