Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
c) mellan Teol och Teol* hvarest metoden fått sin viktigaste och
vidsträcktaste användning. Ex. omättade kolväten och deras derivat
öfverföras till mättade, hvarvid särskildt förtjänar anmärkas, att äfven
aromatiska kolväten innehållande en eller t. o. m. flera benzolkärnor (benzol,
naftalin, antracen) med lätthet låta sig fullständigt hydreras. Då
reaktioner af sistnämnda slag förut blott med yttersta svårighet eller t. o. m.
icke alls kunnat genomföras, har här ett nytt fält blifvit öppnadt för
forskningen. Af särskildt intresse är, att Sabatier genom att under
varierande försöksvillkor tillämpa sin reaktion på acetylen lyckats erhålla
högre kolväten identiska med dem, som ingå i naturlig bergolja af
olika härkomst (amerikansk, resp. rysk eller galizisk), ett förhållande,
hvarpå han grundat en enhetlig teori till förklaring af de olika
petroleumsorternas uppkomst.
För att förklara de fint fördelade metallernas katalytiska inverkan
antager Sabatier, att metallen själf direkt förenas med gasformigt väte
till en obeständig metallhydrur, hvilken, i beröring med en substans,
som kan upptaga väte, afger detta under återbildande af metall, som
i nästa ögonblick ånyo hydreras. Metallen kan alltså sägas öfverföra
molekylärt väte i atomiskt och så förläna vätet en däremot svarande
förhöjd aktivitet. Men under sådana förhållanden skulle man kunna
vänta, att metallen i vissa fall borde kunna upptaga väte icke blott ur
fri vätgas utan äfven ur vätehaltiga föreningar eller m. a. o. uppträda
som katalysator för dess hydreringar. Detta har i själfva verket visat sig
vara fallet, och Sabatier har härpå lyckats grunda en generell metod att
åstadkomma reaktioner rent motsatta de förut nämnda ehuru med
användande af samma metaller.
Paul Sabatier är född i Carcassonne den 5 november 1854, elev
vid école nomale Supérieure 1874—77, agrégé des sciences physiques med
högsta betygen. 1877—78 professeur de physique vid lyceet i Nimes.
1878—80 preparater hos Berthelot vid college de France; docteur (*s
sciences 1880, maitre de conférences de physique vid fakulteten i Bordeaux,
charge de cours de physique vid fakulteten i Toulouse 1881, charge de
cours de chimie 1883 och professeur titulaire de chimie 1884 likaledes
i Toulouse, f. n. dekanus för fakulteten därstädes. Han har publicerat
en mängd arbeten både i fysikalisk, oorganisk och organisk kemi,
särskildt må nämnas »méthodes générales d’hydrogenation et de
deshydro-genation par catalyse» från 1897 till 1912, likaså »méthodes générales de
synthése par catalyse» från .1905 till 1912. Erhöll prix Locage de
Paca-démie des sciences 1897, correspondant de 1’académie des sciences 1901.
Han har i år erhållit hälften af det kemiska nobelpriset för sin
metod att hydrera organiska föreningar vid närvaro af fint fördelade
metaller, hvarigenom den organiska kemiens framsteg under de senare åren
i hög grad främjats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
