Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
i vanliga fall steriliserar vörten eller mäsken och ej heller använder
renodlad jäst utan nöjer sig med en i bränneriet beredd s. k. ställjäst, hafva
de af stafbakterier framkallade bijäsningarna till följd, att alkoholutbytet
blir mindre, och att den erhållna spriten blir förorenad af obehagliga
eterarter. Särskildt betraktas smörsyrebakterien som farlig, och vid
jäst-anställningen i brännerierna vill man framför allt göra lifvet surt för
denne. Nu är det så, att mjölksyrebakterien är farligare för
smörsyrebakterien än för jästen, och därför framkallar man med afsikt
mjölksy-jäsning i ställjästen för att skaffa jästen ett försvar mot
smörsyrebakterien. Naturligtvis vore det bäst, om man vid jäsningen kunde blifva
kvitt båda två.
Den inom jäsningstekniken bekante belgaren J. Effront, som bl. a.
funnit, att man kan vänja jästen vid vissa gifter, t. ex. fluorvätesyra,
i sådan koncentration, att stafbakterierna där gå under, och därpå
grundat en metod att få renare jäsningar,1 har för några år sedan (Zeitschrift
fur Spiritus industrie 1906, 396) gjort några ganska märkvärdiga
iakttagelser. I sädesmäsk, betsaft och melass har jästen ett mycket
gynnsamt medium för sin utveckling, och stafbakteriernas uppkomst kan blott
bero på fysikaliska förhållanden, hufvudsakligen på mikroorganismernas
olika egentliga vikt. För att kampen dem emellan skall hafva någon
verkan måste de täflande cellerna ligga alldeles intill hvarandra. I klara
maskar äger detta ej rum, i det att stafbakterierna på grund af sin lägre
egentliga vikt ständigt skilja sig från jästceilerna. I ett jäsande kar
kan vätskan betraktas som en serie af jäst- och bakteriekulturer, hvilka i
olika lager utveckla sig oberoende af hvarandra. Om man t. ex. i
ett 2 m. högt rör, innehållande melassmäsk inför en intim blandning
af jäst och mjölksyrebakterier i förhållandet 100: 5, skakar om och
låter röret stå vid +25° samt därefter uttager prof från olika lager i
vätskan, så skall man finna följande: vid botten finnes nästan endast ren jäst,
på i 00 jästceller blott l—3 stafbakterier, i de högre lagren hafva där
emot de senare Öfverhanden, 400—500 stafbakterier på 100 jästceller.
I de mellanliggande lagren aftaga stafbakterierna uppifrån neråt. Häraf
kan inan nu draga den slutsatsen att äfven i hvarje enskild droppe af
vätskan jästceller och stafbakterier förekomma och utvecklas hvar för
sig, ehuru jästcellerna från början äro i stor majoritet. (Forts.).
Litteratur anmälan.
Till redaktionen har inlämnats följande arbete:
Bidrag till kännedom om Oleum Phocae medicinale ur
farmaceutiskt-kemisk synpunkt af Åke Vingård, 94 sidor, Uppsala, Edv. Berlings
boktryckeri 1912.
Denna afhandling, som finnes införd i Uppsale Läkareförenings
Förhandlingar, Ny följd. Bd XVII, 1912, innehåller en intressant
redogörelse for undersökning af sälspäck och därur utvunnen sältran. Då salen,
om ock af något olika slag, synes förekomma ganska ymnigt kring
1 Jmfr denna tidskrift 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
