Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
ren jäst och 3,036,774 1. n. st. eller omkring 80 kg. jäst på 100 1. n. st.
Under perioden 1/$—yio 1912 då fabrikerna uteslutande drefvos som
pressjästfabriker, blef utbytet i medeltal 33,8 kg. jäst och 40,2 1. n. st. ur 100
kg. inmäskad spannmål. Förra året voro dessa siffror 32,6 kg. jäst och
42,9 1. n. st. Som man ser ökas jästutbytet mer och mer. Spannmålen
bestod till allra största delen af råg och korn. Såsom jästnäringsämne
användes maltgrodd i växlande mängder. Materialkostnaden för
brännvinet, beräknadt af priset på de råmaterial, som åtgått inom alla bränneri er
utom pressjästfabriker och sulfitbrännerier har varit 18,5 öre per liter n. st.
således betydligt högre än året förut, då det var 15,7 öre. Till
åstadkommande af 1,000 1. n. st. hafva åtgått i genomsnitt 253 kg. spannmål,
54 hl. potatis och hvitbetor, 14 kg. råstärkelse och 0,8 kg. monioka; vid
melassbrännerierna hafva till 1,000 liter brännvin åtgått 1,875 kg. melass.
För brännvinets materialkostnad spelar den inhemska potatisskörden den
största rollen. Denna skörd utgjorde 1911 18,5 millioner hl. mot 24,2
millioner 1910. Priset per hl. potatis under tillverkningsåret 1911—12
var också 2,95 kr. mot 2,15 året förut. I materialkostnaden för
brännvinet ingår potatisen med omkring 74 procent. Denatureringen har under
1912 ytterligare ökats, såsom synes af följande tabell:
Liter å 50 proc.
1912 l 1911
i För vetenskapliga behof......................! 18,386.7 15,353.0
i Vid sjukhus..................................! 56,356.5 42,636.9
i » ättikfabriker..............................j 296,515.2 289,321.2
! » kemiskt-tekniska fabriker................ 349,784.6 338,853.3
| » krutbruk ................................j 321,140.2 491,260.6
Iför färg och fernisstillverkning ..............j 308,203.8 349,528.8
l till försäljning................................ 5,550,191.2 4,654,828.3
6,900,578.2 6,181,182.1
Af hela den denaturerade mängden, nära 7 millioner liter, härstamma
4,428,685,6 från våra tre sulfitbrännerier: Skutskär, Kvarnsveden och
Bergvik. Under det att den till denaturering afsedda spriten ända till
1910 så godt som uteslutande kom från reningsverken, och utgjorde ett
bättre eller sämre afiall från dessa, har under år 1912 2/3 af
denature-ringsspriten tagits från sulfitbrännerier na. Redan tillverkas omkring 4,5
millioner liter sulfitbrännvin af "5O % örnaret och det lider ej minsta tvifvel, att
våra sulfitfabriker skulle kunna tillverka bortåt 80 millioner liter, eller
dubbelt så mycket som landets hela behof; det gäller blott att få
tillverkningspriset så lågt som möjligt samt att få flera afsättningsmöjligheter
för sprit. Från Tyskland vet man, att sprit lämpar sig förträffligt till
bränsle i motorer, och äfven här har på initiativ af direktör Mathiasson
vid Reymersholm lyckade försök utförts att ersätta bensinen med en
blandning af sprit och benzol i motorer. Allt beror dock på sulfitspritens
marknadspris. För 1910 angifves priset på importerad bensin till 24 öre per
liter, och bensin och sprit af omkring 92 % kunna ersätta hvarandra till
motordrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
