Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
dryckerna, hvartill fordras kännedom om priset för maltet och humlen samt
om utbytet af resp. maltdryck ur en viss mängd malt. Hvad är alltså
materialpriset för t. ex. l liter lageröl? Till 100 liter lagerölsvört åtgå
omkring 17,5 kg. malt, och 0,17 kg. humle, maltet kostade omkring 26
och humlen omkring 600 kr. per 100 kg.; maltet kostar således 4,55 kr.,
humlen 1,02 kr. Emedan vid ölets lagring och buteljering omkring x/4
går förlorad, kosta således 75 liter öl 5t57 kr. eller l liter 7,4 öre.
Skatten växlar efter bryggeriernas storlek från 17 till 23 öre per kg. malt,
eller per liter lageröl från 4 till 5,4 öre; materialpriset och skatten för
l liter lageröl kommer således vid de större bryggerierna att utgöra
omkring 12x/2 öre.
Maltåtgången för de olika maltdryckerna uttryckes genom följande tal:
100 kg. malt gifva ............ 3,4 hl. vört för porter
» » » » ............ 5,6 » » » lageröl
» » » » ............ 6,7 » » » pilsneröl
» » » » ...... 8,0—9,o » » » lager-o.’Pilsnerdricka.
Maltskatten. Den efter maltåtgången debiterade skatten utgjorde
5,180,676,16 hvarifrån dock afgår skatterestitution för till svagdricka
användt malt med 252,630,49; nettobehållningen på skatten blir således
4,928,045,67 kr. mot 5,110,812,12 året förut.
Skattefria bryggerier funnos till ett antal af 650 och hade minskats
med 14 sedan året förut. De flesta skattefria bryggerier äro mycket små,
så att mer än 84 % af dem ej hunnit upp till en af verkning af 20,000
kg. malt. Svagdrickstillverkningen har fortfarande haft största
omfattningen i Malmöhus, Göteborgs och Bohuslän, Göteborgs län och
Stockholms stad, hvilka tillsammans tillverkat omkring 46 % af det hela.
Svagdrickats vörtstyrka, som ej får öfverstiga 6 % B. har i allmänhet
hållit sig mellan 4,o och 5,5. Gottland har som vanligt haft det
starkaste och Västernorrlands län det svagaste. De använda råmaterialen
hafva varit 9,032,819 kg. malt, 53,789 kg. humle, 186,258 kg.
sockerkulor samt 313,828 kg. socker och sirap. Hela tillverkningen utgjorde
1,282,189,5 hl. svagdricka, och lägges härtill den redan omnämnda
tillverkningen vid de skattepliktiga bryggerierna 282,656,4 hl., så utgjorde
hela Svagdrickstillverkningen 1,564,837,9 hl. hvilket är 70,913.1 hl.
mindre än året förut.
Ehuru svagdricksbryggerierna bidraga till kontrollkostnaden med minst
30 öre för hvarje helgfritt dygn, som tillståndsbeviset varit gällande, så
räcker dock ej detta bidrag, utan staten fick under år 1911 i medeltal
för hvarje bryggeri tillskjuta 61,92 kr. mot 66.45 under år 1910. År
1904 måste staten tillskjuta 144,03 kr. för hvarje bryggeri, hvilket blef
en rätt betydande summa för det hela.
Sackarin har blott förekommit i 3 af 19 undersökta prof; och af
dessa 3 prof voro 2 svagdricksprof. Sackarinfyndigheterna hafva under
årens lopp växlat mycket:
1903—04 anträffades sackarin l 31 fall
1904—05 » » » 20 »
1905—06 » » » 14 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
