Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Kemistmöte.
Den 6—7 nästkommande juni hålles;tredje allmänna svenska
kemistmötet i Göteborg, och har bestyreisen för detsamma inbjudit
Kemistsamfundets medlemmar till deltagande däri Mötets program blir
tillgängligt i början af maj och erhålles efter rekvisition från
Teknolog-fökningens kansli.
Om utnyttjandet af i sulfitaffallslut upplöst
vedsubstans för sulfitfabrikernas bränslebehof samt
därmed sammanhängande återvinning af vid
fabrikationen använd svavelsyrlighet och kalk, i
enlighet med nu vid Sulfitaktiebolaget Göta pågående
försök.
Af R. W. Strehlenert
Alltsedan pappersmasseindustriens början och i synnerhet sedan
sul-fitmassefabrikationens första begynnelse har nog hvarje sulfitingeniör
ansett som ett önskemål att kunna tillgodogöra fabrikens affallslut, hvilken
ju i förhållande till den för fabrikation använda vedmassan innehåller
i sig upplöst mer än hälften af vedens vikt.
Hvarje sulfittekniker vet äfven ganska väl, hvilka värdefulla ämnen,
som gå bort under kokningen af veden, och ligger tydligen nära till
hands ett önskemål att kunna utnyttja dessa ämnen för fabrikernas
bränslebehof. Det mest brännbara innehållet, nämligen hartz, olja, fett,
lignin och diverse kolhydrater äro ju ämnen, som i visst afseende
bestämma vedens värmeeffekt. Allt detta aflägsnas vid kokningen så väl
som möjligt, för att cellulosan skall erhållas af tillräcklig renhet.
Dessa ämnen, hvilka ingå uti affallsluten till 9 högst 13 % (senare
siffra uppnås endast undantagsvis), äro upplösta uti en kvantitet vatten,
hvilken i förhållande till cellulosans vikt utgöres af i genomsnitt 10 kbm.
pr ton cellulosa.
För att ur luten utvinna dem, ligger då närmast till hands att
indunsta luten. Massor af patent äro sökta på förfaranden och apparater
för detta ändamål. Det är dock lätt insedt, att huru väl än dylika
apparater" konstrueras, så återstår alltid som ett oeftergifligt faktum, att
cirka 9,000 liter vatten skola aflägsnas, för att åtkomma de upplösta
ämnena. För att afdunsta 9,000 liter vatten erfordras — orn än därtill de bäst
tänkbara apparater användas, och man dessutom utgår från det mest
gynnsamma förhållandet, att "luten tages direkt "från massakokaren vid
100° C .— 537 x 9,000 = 4,833,000 kalorier. 537 är här vattnets latenta
ångbildningsvärme. För att erhålla detta kalorital åtgår således, om man
utgår från det gynnsamma förhållandet, att stenkol med ett bränslevärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
