Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
träffande dissociationen. Men man kan då ur variationerna af värdet på
Ci/Vc2 beräkna graden af dubbelmolekylernas dissociation i enkla. Detta
har utförts af Nernst och hans lärjunge Hendrixson. Jag vill emellertid
ej här ingå på denna vackra undersöknings detaljer.
Man har också försökt att ur fördelningslagen sluta till existensen af
ännu starkare än dubbelt polymeriserade molekyler. Om t. ex. i det
ena lösningsmedlet molekylerna äro tre gånger så stora som i det andra,
så skall enligt m ass verkans lag konstansen inträda icke för c1/c2 utan
för VciAv
På analogt sätt vid ännu högre polymerisationer Vci/c2 == konstant.
Om man sålunda mätt koncentrationerna i de båda skikten vid
varierande koncentration af det lösta ämnet och funnit, att värdet på ct/c2
ej är konstant utan uppvisar en »gång», så kan man försöka om y/ci/c2>
V/c-L/Cg etc. visar bättre konstans och härur sluta till närvaron af
polymeriserade molekyler i endera lösningsmedlet. Vid sådana försök måste
man emellertid betänka, att vid högre polymerisationer
mol-koncentra-tionen blir mindre och mindre. Användningen af fördelningslagen till
bestämning af molekylarvikter hos lösta ämnen har därigenom praktiskt
taget sin begränsning.
På samma sätt som fördelningslagen och massverkans lag kunna
användas till beräkning af de uppstående jämvikterna vid den
elektrolytiska dissociationen och vid dissociationen af dubbelmolekyler, kunna
också typiska kemiska jämvikter undersökas.
JakowTcin har gjort en undersökning beträffande jodens förhållande
till jodkalium, som förtjänar omnämnas, då saken har stor praktisk
betydelse. JakowTcin sökte bestämma, på hvilket sätt joden förekommer i
en jodjodkaliumlösning och hur den bildade j odadditi ön sf öreningen å sin
sida åter sönderfaller i sina beståndsdelar. Fördelar man jod mellan
vatten och kolsvafla, så uppträder ett konstant fördelningsförhållande,
som lätt kan bestämmas genom titrering på jod l bägge faserna. Men
om vattnet innehåller jodkalium, så inträder en störning af förhållandena,
i det joden förenar sig med jodkalium till jodjodkalium, som å sin sida
åter till en viss grad är dissocieradt i jod och jodkalium. Denna af
dissocierade jod kan ej bestämmas genom direkt titrering, ty därvid skulle
till följd af rubbningar i jämvikten städse nya mängder jod afspaltas ur
jodjodkalium, så att så småningom hela den lösta jodmängden träder i
reaktion. Men skakar man den vattenhaltiga jodjodkaliumlösningen med
kolsvafla, så kommer blott den i jämvikt befintliga fria joden att fördela
sig mellan de bägge skikten. — Då jodmängden i kolsvafla analytiskt
lätt kan bestämmas, och jodens fördelningskoefficient mellan kolsvafla
och vatten är känd, så kan man också beräkna mängden fri jod i
vattenfasen. Antag t. ex. att en jodkaliumlösning innehåller l mol. jod, och
att x delar däraf är fri; då äro (l—x) delar bundna vid jodkalium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
