Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
alkoholer, då däremot skilda mögelsvampar förhålla sig på mycket olikar
sätt. Vid frånvaro af kolhydrater sker ett långt gående nedbrytande af
aminosyrorna, då däremot, om socker finnes närvarande i den form, att
mikroorganismerna kunna tillgodogöra sig det, stora olikheter visa sig
mellan olika arter i det sätt, på hvilket de kemiskt angripa
aminosyrorna. En del nedbryta dem nämligen till föreningar med betydligt
mindre molekylarvikt, under det vid andras tillväxt största delen af
molekylen kvarstår. T. ex. den vanliga Oidium lactis. Får denna växa
4—5 veckors tid i utspädd sockerlösning med tillsatt aminosyra, kan ej
mer socker påvisas med naftolreaktionen, utan jäsningen är fullständig.
Svampen har då inverkat på aminosyran i enlighet med formeln:
R.CH(NH2)COOH + H20 = R. CH(OH)COOH + NH3,
d. v. s. ammoniak afspaltas och aminosyran öfvergår i oxisyra. Denna
metod är den enklaste, då det gäller att framställa optiskt aktiva
«-oxisyror.
Så ger t. ex. l- tyrosin ^-p-oxifenylmjölksyra,
d, Z-fenylalanin <i-fenylmjölksyra och
Z-tryptofan Z-indolmjölksyra.
Andra mögelsvampar ge oxisyror och alkoholer, åter andra
mikroorganismer oxidera de först uppstående kväfvefria substanserna till
enklare syror såsom fumarsyra, oxalsyra o. a.
Ehrlichs jäsningsförsök, slutsatser och teorier framhålla en hel del
förut mycket dunkla processer i nytt ljus. En sådan är t. ex.
ostbildningen. — Som redan förut är nämndt framställde han genom
sönderdelning af fenylalanin fenyletylalkohol, hufvudbeståndsdelen i rosen-oljan,
och han hyllar den åsikten, att blomman själf alstrar sina välluktande
ämnen just på samma sätt. Han förklarar till och med uppkomsten af
så komplicerade föreningar som kamfer och terpener ur ägghvita, genom
att antaga, att de ur aminosyror af spaltad e, kväfvefria föreningarna
kondenseras inbördes och med andra växtämnen, samt slutligen att de så
bildade substanserna genom inverkan af vissa bestämda enzym
ytterligare förvandlas. Ehrlich anser således, att de högre växternas doftande
ämnen för sin tillkomst ha att tacka en process fullkomligt analog
med den, genom hvilken finkeloljan uppstår.
Biokemien har emellertid flerfaldiga exempel på, att principiellt
mycket liten skillnad råder mellan de kemiska förloppen inom växterna»
och djurens lif. Så äfven här. Neubauer har nämligen visat att
mel-lanprodukten vid sönderdelning af aminosyror vid jäsning, och den, som
intermediärt bildas vid spaltningen af ägghvita i däggdjur s tar m en, är en
och densamma, en ketosyra.
Vi se således här, vid ett betraktande af de högre och lägre
organismernas kemiska processer, en följd noga studerade reaktioner, hvilka
framdraga helt nya synpunkter för lösandet af en rad biologiska problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
