Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
utan träkolningen ej kan på ett vetenskapligt tillf red ställande sätt
behandlas.
Begreppet hastighet måste med nödvändighet vara en produkt af två
faktorer. Dessa faktorer äro här tydligen den fixa temperaturintervallen
mellan körningens början c:a 250° och dess slut c:a 400°, samt tiden,
som genomlöpandet af denna temperaturintervall tager. Detta motsvarar
respektive väg- och tidsenheten i det mekaniska begreppet hastighet. Det
ligger sålunda i själfva begreppet kolningshastighet att denna är likformig.
Sluttemperaturen 400° har valts, dels emedan den ofta är
sluttemperaturen i praktiken, dels ock därför att öfver denna temperatur äro
kol-ningsprodukterna tämligen oberoende af kolningshastigheten.
Med kolningshastighet böra vi sålunda förstå, den tid som åtgår att
så likformigt som möjligt höja temperaturen hos en bestämd mängd ved
från 250° till 400°.
Uttrycket en »bestämd mängd ved» afser att utesluta Öfverhettning
från begreppet kolningshastighet, såsom vetenskapligt ej gärna bestämbart.
2. Allmänna synpunkter.
Alla vid den torra destillationen primärt uppkommande ämnen, som
vid destillationstemperaturen ej äro osönderdeladt flyktiga, blifva vid
destillationen öfverhettade. Effekten af denna öfverhettning beror på tiden,
samt partialtrycket hos den ifrågavarande gasen. Ju större
destillations-hastighet, ju mindre totaltryck, ju mindre volym destillationsapparaten
har i förhållande till det destillerade ämnet samt ju mindre viktsmängd
man destillerar, desto kortare tid öfverhettas hvarje viktsenhet af gaserna
och ju mindre blir alltså sönderdelningen.
Från kolningshastighetens inverkan, måste man skilja den inverkan,
som öfverhettade retortväggar utöfva. Vid de af Senft1 utförda
kolnin-garna, kolades i en inmurad järncylinder, som eldades direkt med fast
bränsle och rymde c:a 5 kg. ved. Det kolades dels långsamt på c:a 6
tim., dels hastigt på c:a 3 tim., då i det senare fallet retorten före
inläggningen af ved rödglödgades och hölls i rödglödning hela tiden. Han fick
då för lufttorr björk med barken på i det förra fallet 5,63 % och i det
senare fallet 4,43 X syra beräknadt som ättiksyra. Förklaringen till detta
förhållande ligger i inverkan af de öfverhettade retort väggarna,
alldenstund, om denna faktor i görligaste mån bortelimineras, så omkastas
förhållandena.
Då af alla ämnen, som uppkomma vid vedens torra destillation,
becket är den kropp, som minst fördrager upphettning, och då vid dess
sönderdelning hufvudsakligen tjärkoks, kolsyra och vatten uppkomma, är
det tydligt, att ju större mängd ved som torrdestilleras eller, som i
praktiken är detsamma, ju större retorterna äro och ju långsammare
drifningen är, dess mera träkol och mindre beck erhåller man. Detta
är ock ett väl bekant faktum, som till och med har sin giltighet vid
torrdestillationen af stenkol. Hvad de tvänne öfriga tekniskt värdefulla
produkterna nämligen syra och träsprit beträffar, bör förhållandet vara
1 Ber. der. Ghem. Ges. XVIII, sid 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
