Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. n. är c:a 650 mill. kronor. Under sådana omständigheter torde det
icke finnas mycket skäl för att beskärma sig öfver att försvarsutgifterna
under samma trettio år gått till 1,600 mill. kronor, såsom skedde vid
det för någon tid sedan hållna antiförsvarsmötet här i Stockholm.
Denna ofantliga utgift för kaffe skulle hafva något skäl för sig, om
detta njutningsmedel vore i än så ringa grad ett födoämne, eller om
det vore en vara i produktionens tjänst, men intetdera är fallet. Den
enda industri dessa millioner kronor ge anledning till är kafferosterierna,
hvaraf år 1911 funnos 18 stycken med tillsammans endast 92 arbetare,
således så godt som intet i förhållande till importvärdet.
Tullen å kaffe har varit år 1830 35 öre, 1840 var den 21 öre, 1850
24 öre, 1860 24 öre, 1870 28 öre, 1880 28 öre och från och med 1899
12 öre pr kg. Man har alltså haft obetänksamheten att sänka
kaffetullen, i stället för att höja den. Verkan häraf synes af tab. 1,
importen har stigit våldsamt, liksom förbrukningen pr person och år. Med
nuvarands pris utgör tullen blott c:a 10 % af varans värde, ett alldeles
för obetydligt belopp för en sådan för land och folk fördärflig vara. Vid
1910 års riksdag gjordes ett försök från regeringen att få kaffetullen
höjd till 18 öre pr kg., men ett sådant väsen uppstod härom att
regeringen föll undan och återtog motionen. I samband med sänkningen af
sockertullen borde kaffetullen ha höjts, såsom jag en gång förut här i
samfundet påpekat.
I andra länder gälla följande tullsatser för kaffe: i Nederländerna fritt,
i Belgien 32 öre, i Norge 30 öre, i Schweiz 25 öre, i Danmark 17 öre,
i Tyskland 54 öre, i Frankrike 98 öre, i Österrike-Ungarn 69 öre, i
Grekland 58 öre, i Italien 10 öre, i Storbritannien 25 öre och i
Ryssland 53 öre pr kg.
Följden af den låga tullen hos oss är att vi förtära mycket och dåligt
kaffe, «mot t. ex. i Frankrike, där det drickes bättre sorter. Sålunda
var införseln till Sverige år 1911, utom brändt kaffe och kaffesurrogat,
af javakaffe ... 960,595 kg. = 2,95 %
» brasilianskt ... 23,272,217 » = 71,56 %
» annat ... 8,289,758 » = 25,49 %
Summa 32,522,570 kg. = 100,00 %
Således knappast 3 % af införseln verkligt god vara. Och den
kaffedryck, som i allmänhet förtäres i Sverige, är ofta vidrig, endast en
förskämd smak kan tolerera den, och därföre göres den ibland »smakligare»
genom tillsats af brännvin. Kaffemissbruk och spritmissbruk följas ibland åt.
Det är icke okunnighet om kaffemissbrukets sorgliga följder, som
afhåller statsmakterna från att göra det svåråtkomligare, hvilken åtgärd
är den enda, som inom rimlig tid kan befria svenska folket från denna
nya form af dryckenskap, lika farlig som spritdryckenskapen. Vid 1911
och 1912 års riksdagar hafva väl motiverade motioner mot
kaffemissbruket väckts af herr C. Lindhagen. Ur motiveringen för den sista
motionen må anföras följande: »Det synes arta sig till, mångenstädes
åtminstone», säger motionären, »att kaffet kan komma att särskildt för
kvinnor och äfven barnen blifva till enahanda skada som spritdryckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
