Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle vara uttömda före midten af innevarande århundrade, så att vi
snart skulle stå inför kväfve-hunger. Ju mindre ett land har tillgång
på kväfvenäringsmedel, dess mera är folket utsatt för svält. De stora
hungersnöderna i sådana kväfvebehöfvande länder som Indien, Kina
och Ryssland äro sorgliga exempel på kväfvehunger. Och dock finnes
kväfve i sådant öfverflöd i naturen, att hvarje eng. kvadratmil af
atmossfären innehåller nog kväfve att tillfredsställa hela vårt behof däraf för
50 år, men detta kväfve gör oss ingen glädje, innan det ingår någon
lämplig kemisk förening.
Det oroande budskapet om en hastigt annalkande kväfvehunger
förorsakade ej mycken ängslan hos politici, hvilka sällan se så långt in i
framtiden, men för vetenskapsmännen lät det såsom en förebråelse mot
hela människosläktet; vi ha ju ett outtömligt förråd på kväfve i luften,
och om vi icke kunna hitta på något praktiskt medel att binda detta
till en lämplig kemisk förening, befinna vi oss snart i samma ställning
som en skeppsbruten, som midt i hafvet dör af törst. Redan 1885
visade Cavendish och Priestley att, om elektriska gnistor fingo slå genom
luft, dennas kväfve oxiderades af dess syre till nitrösa gaser. Det dröjde
öfver 100 år, innan denna upptäckt medförde något praktiskt resultat,
och först 1902 gjorde amerikanarne Bradley och Lovejoy vid
Niagarafallet ett försök att omsätta den gjorda iakttagelsen i praktiken, ehuru
utan ekonomiskt resultat. Men snart förspordes, att man arbetade på
problemets lösning både i Norge och Tyskland. I Norge var det
Birkeland och Eyde, som i mycket stor skala för ändamålet tillgodogjorde
sig den billiga norska vattenkraften, och i Tyskland var det Schönherr
och Pauling som arbetade efter delvis något olika metoder. Såsom vi
hörde under generaldirektör Eydes föredrag på Teknikermötet i våras
hoppas man i Norge snart hafva 500,000 hästkrafter disponibla; bolaget
har nedlagt omkring 100 milioner kr i företaget. Om jag ej missminner
mig uppgafs också, att bolaget skulle kunna tillverka omkring 1,000
ton kalksalpeter per dygn.
En annan metod att binda luftkväfve är den, som utarbetats af
tyskarna Frank och Caro och går ut på att låta kalciumkarbid direkt
upptaga kväfve till bildning af kalciumcyanamid, s. k. kalkkväfve, hvilket
i och för sig är ett utmärkt gödselmedel, och det uppges att kalkkväfvet
har större användning som sådant än kalksalpetern. Af
kalkkväfvefabriker finnas 3 i Tyskland, 2 i Norge, 2 i Sverige, 1 i Frankrike, 1
i Schweitz, 2 i Italien, 1 i Österrike, 1 i Japan, 1 i Kanada, men ingen
i U. S. A. Innalles användas i dessa fabriker 200,000 hästkrafter och
tillverkningsvärdet uppgår till omkring 55 millioner kr. Nu planerar ett
engelskt bolag att använda 1 million hästkrafter för tillverkning af
kalkkväfve 600,000 i Norge och 400,000 på Island.
Ännu andra metoder för luftkväfvets tillgodogörande äro grundade på
det förhållandet, att vissa metaller eller metalloider kunna upptaga kväfve
och bilda nitrider, hvilka antingen direkt kunna användas som
gödselmedel eller genom lämplig behandling kunna bringas att afgifva
ammoniak. Den viktigaste af dessa nitridprocesser synes vara österrikaren
Serpeks, som lyckats erhålla aluminiumnitrid i nästan teoretiskt utbyte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
