Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
här i Samfundet. Dessutom finnes ännu en afsevärd belysning med
acetylen. Omkring år 1880 tillkom emellertid det numera billigaste och
bästa belysningsmedlet, det elektriska, hvars spridning i Sverige f. n.
skulle motsvara c:a 4 mill. st. 16-ljuslampor.
Någon grund för denna beräkning af det elektriska ljuset finnes
egentligen icke. Den officiella statistikens redogörelse för elektricitetsverken
i Sverige 1912 blir åtminstone icke jag klok på. Svenska
elektricitetsverksföreningens statistik lämnar ej heller svar på frågan. Stockholms
elektricitetsverks berättelse för 1913 angifver antalet glödlampor här i
staden till 669,864 och båglampor till 864 stycken, motsvarande 27,092
kw. Enligt meddelande från en elektricitetsverksingenjör förbruka
glödlamporna 0,5—3,5 watt pr normalljus, metalltrådslamporna af vanligaste
storleken 1,2 watt. Räknas med i medeltal 1,5 watt pr normalljus,
skulle 1 kw motsvara 41 st. 16-normalljuslampor och således 27,092 kw
1,110,000 stycken. Rikets städer, utom Stockholm, hade 1,103,755
innevånare vid slutet af 1913, således 2,8 gånger så mycket som
hufvudstaden. Af elektricitetsverkens (kraftstationernas) tillverkningsvärde, 19,11
mill. kr. i rundt tal, kommo 4,8 9 mill. kr. på Stockholm, således ej
fullt 26 procent, d. v. s. att landsbygdens var nära 3 gånger så stort
som Stockholms, Det torde då icke kunna anses vara för mycket att
räkna med 3 gånger så många 16-normalljuslampor i hela riket som
här, eller i rundt tal 3,3 mill. stycken; summa för gas, lux och
elektricitet 5,3 mill. stycken, acetyienljuset oberäknadt. Förbrukningen af
ljus var samma år, såsom framgår af nedanstående tabell, 2,415,000 kg.
Efter 12 normalljus pr kg. i medeltal motsvarar detta c:a 1,8 mill. stycken
16-normalljus. Då man ingenting vet om bränntiden för någotdera
ly-set, kan någon värdefull jämförelse icke göras, hvarförutom
fotogenbelysningen, utom lux, lämnats ur räkningen. Hvad kostnaden för all
denna belysning beträffar, kan heller därom ingen tillförlitlig siffra
lämnas, dock är så mycket säkert att den blir stor, antagligen bortåt 40
mill. kr. pr år. Hade någon på 1860-talet, då två skolpojkar läste sina
läxor vid skenet af ett emellan dem stående fyraskillings talgljus,
hvilket man hade besväret — och nöjet — att tätt och ofta snoppa och
peta med en spjut be väpnad och med sotreservoar försedd ljussax, ifall
man inte var nödgad eller föredrog att använda nypan som sådan, ett
konststycke, om ljuset icke skulle därvid släckas, hade någon då sagt,
att 50 år därefter Sveriges folk skulle ha råd att kosta på sig en sådan
summa för belysning inne och ute, torde han nog icke blifvit trodd.
Man skulle under de förhållanden, som nu anförts, kunna tro att
förbrukningen af ett så dyrt belysningsmedel i förhållande till effekten som
ljus nära nog upphört eller väsentligt gått tillbaka i vårt land. Detta
har visserligen också skett hvad talgljus beträffar, men icke så för
stearin-och paraffin(kompositions)ljus, såsom synes af tabellerna 1 och 2 här
nedan. Med 1890-talet blef det slut med såväl fabriksmässig
talgljustillverkning som sådan i hemmen, och vaxstaplarna voro dessförinnan
blott ett minne. Nu importeras några hundra kilogram talgljus för
speciellt bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
