- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1915 /
21

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

biprodukt vid tillverkning af oleomargarin. Af verklig handelsvara
»stearin (stearinsyra)» har visserligen under vissa år en obetydlig export ägt
rum till Norge och Danmark men har numera så godt som upphört.
Uppgifterna om export af handelsvaran stearin äro därför så vilseledande,
att de här icke kunna upptagas. Det har flera gånger påpekats att så
är, men rättelse i statistiken har hittills icke skett.

Om hos oss förbrukningen af ljus numera icke är i tilltagande, utan
ungefär stationär, så är förhållandet motsatt i några europeiska länder
och i Amerikas Förenta stater. Dessa sistnämnda jämte England hafva
en kolossal ljustillverkning, mest af paraffinljus. Bland andra har
Standard Oil C:o en jättefabrik i, vill jag minnas, Pittsburg.

Fabrikationen af stearin är i Europa störst på kontinenten, hufvudsakli-gen
i Holland, Belgien och södra Frankrike (Marseille). De ledande fabrikerna
förbruka där hvardera 3—4 gånger mera fett än bägge våra fabriker
tillsammans och Fournier i Marseille, som torde vara den största på
kon-Tab. 4. Import af stearin (stearinsyra).

År Kg. År Kg.

| 1861—65 1,404 I 1896—00 ! 1.7,515.

! 1866—70 2,520 1901—05 I 61,777

1 1871-75 102,488 1906—10 j 151,015

i 1876-80 72,472 1910 226,870

r 1881—85 !■ 171,338 1911 i 199,466

I 1886—90 197,540 1912 ! 167,525

I 1891—95 28,422 | 1913 169,817

tinenten, 6—7 gånger så mycket. Detta ehuru tullförhållandena i det
öfriga Europa för denna fabrikation äro, som sagts, mindre förmånliga
än hos oss. I England och Holland äro såväl råvaror som produkter
tullfria, i det öfriga Europa råda ogynnsamma förhållanden mellan
råvara- och fabrikattull. Hvad som i någon mån motverkar detta är, att
här betalas högre dagslöner och kolpris än i allmänhet hos de utländska
stearin- och ljusfabrikerna, på samma gång som arbetsintensiteten hos oss
är betydligt mindre, äfvensom utnyttjandet af apparater och utrymme, en
visst icke för denna fabrikation enastående företeelse, hvartill kommer
att de europeiska konkurrentfabrikerna ligga bättre till både för inköp
af råvaror och export af produkter än våra fabriker. Pius och minus
kunna kanske härvidlag taga ut hvarandra. Vi äro nog icke sämre
ställda i det stora hela än utlandet. Hvad som obestridligen väsentligt
fördyrar ljustillverkningen hos oss är den stora omsorg, som nedlägges
på de svenska ljusen, medförande att dessa äro de förnämsta i världen,
men som hindrar export till konkurrentpris för de ändamål, som här
nedan omnämnas. Äfven om vi ville behålla denna öfverlägsenhet för
den inhemska marknaden, borde den naturligtvis läggas bort såsom
onyttig och skadlig i konkurrens på världsmarknaden — om vi ville
besvära oss med en sådan konkurrens.
,De ledande stearin- och ljusfabrikerna i Europa hafva ökat sin tillverk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1915/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free