Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
29:» erweicht ohne in Lösung zu gehen»), som dock på några minuter
utlöser bestämbara kamfermängder.
Beträffande frågan om upptagandet av vatten i celluloid må följande
försök anföras:
Ett celluloidblad af 0,6 0 73 gr. vikt nedlades i vatten under 2 dygn
vid vanlig temperatur, efter aftorkning vägde detsamma 0,6182 gr.; ett
annat blad af 0,6 332 gr. vikt nedlades i mättad kamfervattenlösning
likaledes vid vanlig temperatur och vägde efter 2 dygn 0,6 4 72 gr.; i båda
dessa fall utgöres viktstillökningen tydligen af vatten som celluloiden
upptagit. I förra fallet utgör viktstillökningen 1,8 0 % och i det senare
2,21 %. Att tillökningen i förra fallet blir mindre, finner sin
förklaring däri att vattnet här utlöst något kamfer, hvilket däremot icke den
mättade kamfervattenlösningen i senare fallet kunnat göra. — Uti en
vattenlösning ’af metylenblått nedlades ett celluloidblad af 0,2 mm.
tjocklek. Tid efter annan undersöktes snitt af detsamma under mikroskopet,
hvarvid man kunde följa den blåa färgens successiva inträngande, tills
bladet var fullt genomfärgadt genom hela sin massa.
Vidare har jag förfärdigat cylindriska kapslar (18 mm. diameter, 35
mm. höjd) och skålar (40 mm. diameter och samma höjd) af
celluloidblad (af resp. 0,1 och 0,2 mm. tjocklek), dels hopfogade genom
samman-klibbning med aceton, dels helpressade utan skarfvar, och beskickat
desamma med olika saltlösningar samt nedsatt dem i vatten. Härvid.har
städse efter någon tid — beroende på koncentration, beröringsyta och
väggtjocklek samt olika för olika salter, från ett par dagar till några
veckor — reaktion på det beträffande saltet erhållits i det omgifvande
vattnet. (Jag har härvid särskildt förvissat mig om, att intet kunnat gå
öfver kanterna, och hafva resultaten blifvit desamma, då kanterna
öfverdragits med vaselin). Af undersökta klorider har klornatrium tagit längsta
och kvicksilfverklorid minsta tiden. Emellan dem kom klorbarium. Af
dessa fäller klornatrium starkt en kamfervattenlösning, klorbarium svagare
och kvicksilfverklorid ej alls. Rhodansalter, som ej heller fälla
kamfervattenlösning, gå äfven relativt hastigt igenom.
Celluloid är sålunda ingalunda något vattenfast eller vattentätt (resp.
icke vattengenomsläppande) material, hvilket f. ö. kan inses redan af
kamfers och vattens löslighet i hvarandra. I litteraturen karakteriseras
den ock med uttryck såsom »tämligen vattentät» o. dyl. (se t. ex. Andes
»Zelluloid» sid. 171 och 188), och det är äfven bekant, att föremål eller
öfverdrag af celluloid för att göras vattentäta måste prepareras med
kautschuk, ricinolja o. dyl. (se t. ex. Chemiker Zeitung 1902, 477).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
