- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1915 /
59

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

torkningen kan förorenas af damm, är det säkrast att omedelbart före
användandet upphetta hvarje rör till glödning i en kraftig blästerlåga,
hvarvid röret hålles snedt uppåt och upphettningen får fortskrida i
riktning mot kapillaren.

IV. Arsenikspeglarnas kvantitativa bestämning.

Den del af kapillaren, hvari spegeln afsatt sig, afskäres, putsas noga
på utsidan och nedföres i ett rör af lämplig storlek, försedt med väl inslipad
propp. Enär arsenikpartiklar ofta befinna sig långt fram mot rörets spets,
ar det säkrast att använda nästan hela kapillaren, afskuren i två delar.
Man skattar någorlunda spegelns storlek och använder för olika speglar
rör af följande dimensioner:

Längd Yttre Volym

utan propp diameter

För speglar < 0.05 mg. 60 mm. 10 mm. c:a 3 ccm.

» » 0.0 6—0.1 mg. 90 » 10 » » 5.5 »

I röret införas 5 droppar mättad natriumbikarbonatlösning, hvarpå så

mycket - jodlösning får tilldroppa ur en byrett, att röret blir nästan

fullt. I vissa fall (vid 0.01—0.03 och 0.06—0.08 mg. As) kan det
vara lämpligt, att blott delvis fylla röret med jodlösning och sedan
tilldroppa vatten; under alla omständigheter skall vätskemängden vara så
stor, att efter proppens insättande endast en helt liten luftblåsa finns
kvar i röret. Å andra sidan är det naturligtvis af yttersta vikt att ingen
vätslca pressas ut vid proppens isättande. Man måste därför noga tillse,
att såväl rörets öfversta, mattslipade del som proppen äro alldeles torra,
då proppen isättes. Röret förses sedan med en ogenomskinlig hylsa
(stanniol, svart papper eller en bit gummislang) samt placeras i en hållare
(fig. 5), förfärdigad af en remsa 1 mm. tjockt messingsbleck, hvars båda
ändar böjts i vinkel och försetts med fördjupningar, i hvilka
rörets botten och proppens spets falla in, så att proppen genom
hållarens fjädring med lämpligt tryck fasthålles i röret. Ett
antal sådana hållare äro fastskrufvade på en snörskifva, som
för sät tes i rotation medelst en vattenturbin eller annan motor.
Röret får rotera, tills spegeln fullständigt lösts, hvilket allt efter
dess storlek ock beskaffenhet fordrar från 15 min. till 1 å 2 timmar
(små olösta arsenikpartiklar, lätt synliga mot ett hvitt papper,
sväfva ofta länge i vätskan). Sedan öppnas röret försiktigt,
proppen afspolas i en liten bägare (rymd c:a 20 ccm.), rörinnehållet
tömmes i densamma, och röret sköljes 3 ggr med vatten. Härvid låter man
kapillarstyckena stanna kvar i röret, men tillser, att de vid hvarje
tömning af detta delvis aflämna sitt vätskeinnehåll. Naturligtvis är det af
yttersta vikt,, att icke den minsta droppe af rörinnehållet förloras; man
häller längs en glasstaf och tillser noga, att vätska ej suges ned längs
rörets yttersida. Efter slutad sköljning bör vätskemängden i bägaren



Fig. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1915/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free