Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
sulfat, ammoniumnitrat och dicyandiamid, medan resten exporteras som
sådan. Kalciumkarbid tillverkas äfven i flera andra norska fabriker, t. ex.
vid Meraker (mellan Trondhjem och Storlien) samt af Usines
Elec-trochimique de Hafslund vid Sarpsborg (enligt elektrobosnametoden).
Särdeles märkligt är, att Norge bland sina elektrokemiska fabriker
äger icke mindre än 3 aluminium- och en (snart 2) natriumfabriker.
Metalliskt aluminium tillverkas sedan flera år tillbaka af A.-S.Vigelands
Bruk i Vennesla vid Kristiansund; och Norsk Nitridkompani har
i Eydehavn vid Arendal en nyanlagd fabrik (a 25,000 hkr), i hvilken
tillverkas rör, tråd och stänger samt förbrukningsartiklar af aluminium
och aluminiumbrons. Fabriken i Vennesla tillsammans med den tredje
vid Stangsfjorden exportera 1,150,000 kg. aluminium. A.-S.
Vadheim Elektrochemische Fabrik i Sogn tillverkar årligen nära 300,000
kg natrium ur natriumhydrat enligt Castners metod. En andra dylik
fabrik är under byggnad i Fredriksstad.
Vid flera norska verk såsom The Kellner-Partington Paper Pulp
Co. Ltd:s anläggningar vid Sarpsborg, Almindelig
Elektrometallurgisk A.-S. i Kristiania samt de förutnämnda Usines
Elektro-chimiques de Hafslund och Merakers Bruk tillverkas dels
kiseljärn, dels ett antal i stålindustrien använda järnlegeringar såsom
ferrokrom, ferromolybden, ferronickel, ferrotitan, titanferrosilicium,
alumi-n iu mferrosilic ium, ferro m angansilicium, ferro calcium siliciu m, fosfo rf er ro
-silicium.
Elektrisk järnframställning bedrifves numera i den sedan midten af
1600-talet bestående hyttan i UI ef os vid Skien, hvarest malm ur
Fähns-grufvorna i en elektrisk masugn, (a 1,400 hkr) reduceras till gjutjärn,
som hufvudsakligen förarbetas till kaminer och köksspislar. Vid hyttan i
Tinfos i Telemarken tillverkas råjärn (både hvitt och grått) i 4
elektrougnar enligt Hjort, hvarje med en årsproduktion af 3,000 ton.
Kraftåtgången uppgifves till 2,800 å 3,000 kw.tim. pr ton. A.-S.
Elektro-St aal v er k i Stavanger tillverkar, med järnskrot som råmaterial, i en
Röchling-Rodenhauser-ugn årligen 6,000 ton elektrostål för olika
specialbehof.
Den norska kopparproauktionen daterar sig från år 1644. A.-S.
Röros Kobberverk äger nu flera grufvor, af hvlika den största,
Storvarts grufva, har varit i oafbruten drift sedan 1708 och under tiden
lämnat 590,000 ton malm, med c:a 35,000 ton koppar. Smälthyttan
ligger i staden Röras och arbetar efter Man he s-metoden. Den ungefär
41/2%-iga malmen nedsmältes till en 36X-ig skärsten, som i konvertrar
blåses till råkoppar, hvilken till sist raffineras i gasflamugnar. Efter
denna metod har Röras kopparverk hittills lämnat för 126 mill. kr.
koppar; årsproduktionen är nu 600 ton koppar och 12,000 ton kis.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
