Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
nik. I ett särskildt försök upphettades As20;> innehållande 3,7 5 mg. As
med enbart soda i en kolsyreström. Det erhölls en spegel, vägande 1,4 2
mg. — 37,8 %’. Då det antagligen är arsenitets aktiva syre (det helt vid
arsenik bundna), som härvid är det verksamma, sker reaktionen
förmodligen primärt enligt formeln: NaOAsO + NaOAsO = NaOAs + NaOAs02,
hvarvid sålunda en mera aktiv syreatom i arsenitet öfvergår till en mindre
aktiv sådan i arseniatet. Föreningen NaOAs sönderfaller sedan i NaOAsO
+ Na, O + AsOJ hvarefter NaOAsO börjar samma förlopp ånyo. Då
arseniatet reduceras af cyankalium till arsenit, och detta undergår anförda
sönderdelningsprocess, måste sålunda reaktionen fortgå till noli. Helt
annorlunda måste förhållandet blifva, om i smältan kan uppkomma
föreningar af sammansättningen (MO)3As och (MO)5As, och den basiska
oxiden ej vid smälttemperaturen kan förena sig med kolsyra. I så fall bör,
om den skildrade uppfattningen är riktig, ingen reaktion kunna ske.
Detta blifver förhållandet, om man till blandningen sätter bränd
magnesia. I så fall skall man finna, att, vare sig reduktionen sker med
cyankalium, vätgas eller kol, man ej får minsta spår arsenikspegel, utan all
arsenik finnes kvar i smältan. Det är också tydligt enligt ofvanstående
uppfattning, att så bör ske, ty arsenikföreningarna däri hafva ej något
aktivt syre.
Belysande äro följande försök. Natriumarsenit, NaOAsO, soda och
bränd magnesia upphettades starkt i vätgasström. Ej spår af spegel. Vid
undersökningen af den glödgade massan, befanns denna innehålla 31 %
af arseniken såsom arsenit, resten såsom arseniat. NaOAsO har sålunda
undergått sin normala ofvan angifna sönderdelning, men det primärt
uppkomna NaOAs har ej normalt sönderdelats utan förenat sig med MgO
och O (antagligen, härrörande af syre från af glaset frigjord kolsyra ur
sodan) till NaMg03As, som liksom arseniatet af typen (MO)502 As, hvars
uppkomst magnesian föranledt, är oreducerbart. Äfven då man från
början använder arseniat med magnesia och soda och upphettar länge och
kraftigt i vätgasström, så erhålles ej heller minsta spår arsenikspegel. I
den glödgade massan finnes största delen af arseniksyran oförändrad kvar,
en del är dock reducerad till syrlighet. Det må äfven anmärkas, att
kaustika alkalier och bränd kalk närvarande i smältan verka ytterst
ogynnsamt på utbytet af met. arsenik.
Det är genom Boses1 och Nilsons2 undersökningar bekant, att om
man löser As2S3 i ammoniak, soda eller kaustik soda och tillsätter
silfvernitrat, så utfaller allt svaflet såsom svafvelsilfver, och lösningen
innehåller arseniksyrligt salt. Det kan sålunda antagas, att reaktionen sker
enligt formelm: As2S3 + 3 Na2C03 = As203 + 3 Na2S + 3 C02, hvarvid
arseniksyrligheten och kolsyran med sodan bildar arsenik och bikarbonat.
Denna reaktion sker ytterst lätt redan vid vanlig temperatur.
Svafvelnatrium och arseniksyrlighet synas ej direkt kunna förena sig med
hvarandra. Detta framgår tydligt af det af mig konstaterade sakförhållandet,
att om man utesluter cyankalium och sålunda endast smälter As2S3 med
1 Pogg. Ann. 90 s. 565 (1853).
2 Vet. Akademiens Handl. Bd 10 (1871).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
