Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Till en öfvervägande hög grad är denna stukning beroende af, huru
fort sprängämnet detonerar, d. v. s. hur fort detonations vågen
fortplantar sig. Det arbete, som uträttas, kan matematiskt härledas ur
formeln för lefvande krafter —^—’ Af här ingående faktorer är endast v,
Ui
detonationshasti^heten. svår att bestämma, och ia^ vill nu öfvergå att
skissera ett par
metoder för densammas
uppmätande.
Den metod, som
användes mest i
tekniken än så länge,
är mig veterligt den
dautrichska. Den har
den fördelen att
kunna utföras med
tämligen enkla och i
sammanhang därmed
billiga medel, på
samma gång den ger
relativt användbara
resultat.
Det sprängämne,
hvars
detonationshastighet skall mätas,
inpressas till bruk-
Af här ingående faktorer är endast v,
bestämma, och jag vill nu öfvergå att
Fig. 2.
bar sp.-vikt i ett rör (fig. 2), vid hvars ena ända tandningen sker
medelst en sprängkapsel. Under det detonationsvågen går fram genom
röret tänder den först sprängkapseln A, hvilken i sin tur frambringar
detonation i knallstubinen AP (1 = 1 m. . v — t. ex. 6,880 m/sek.). Då
detonationsvågen i röret nått fram till sprängkapseln B, tändes denna,
hvilket i sin tur ger upphof till en detonationsvåg i knallstubinen BG
(1 — 0,8 m.). Där detonationsvågorna i knallstubinerna mötas blir ett
märke i blyplattan, och är nu afståndet GF = 200 mm., blir
detonationshastigheten hos sprängämnet i röret:
V= 6,880 x
AB
200 + ES
m/sek.
I högra ledet af detta uttryck äro alla faktorer bekanta efter försökets
slut och följaktligen beräknas V enkelt. Inslagen i blyplåten äro
emellertid ofta otydliga, hvarför ES blir svårt att exakt bestämma, hvarmed
följer osäkra värden på V. En annan olägenhet hos metoden ligger i,
att man måste använda knallstubiner, hvars detonationshastighet man
ej själf bestämt, hvilket alltid har sina sidor.
En metod, som användes på de större vetenskapliga
sprängämneslaboratorierna, är kronografmetoden, hvilken förekommer i flera olika
modifikationer; för demonstration väljer jag här den mettengangsksi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
