Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
och. smörjoljor, paraffin, haft att kämpa mot konkurrensen från Amerika
och Ryssland, har genom kriget kommit i ett gynnsamt läge. Detsamma
kan sägas om torrdestillationen af trä, hvars produkter: metylalkohol och
ättiksyra, fått användning, det förra till beredning af det efterfrågade
desinfektionsmedlet formalin, det senare till den för kruttillverkning
be-behöfliga ättiketern; man har äfven föreslagit att framställa ättiksyra ur
acetaldehyd och denna ur acetylen, som fås af karbid: Tj arf
ärgsindustrien, har måst betydligt inskränka sin tillverkning af brist på
exportmöjligheter, men den därmed nära förbundna tillverkningen af
konstgjorda läkemedel, äfven kamfer, finner god afsättning. Såsom exempel
på den tyska kemiska industriens anpassningsförmåga må nämnas, att
vanillin numera framställes ur guajakol, som i mer än tillräcklig mängd
erhålles ur inhemsk bokträtjära, sedan eugenol ej längre står att få ur
kryddnejlikor, hvilkas import försvårats.
Ifråga om fettindustriens inklussifve ljus, tvål, såpa, har från tyskt
kemiskt håll erinrats om betydelsen af härdningsprocessen, hvarigenom
flytande fettarter lätt nog få samma konsistens som talg, ja tran kan
därigenom t. o. m. blifva matdugligt, och tran anses kunna erhållas,
hvilket ej torde vara fallet med de tropiska fetten. Hvad tvålindustrien
beträffar, skall all tillverkning af sådana tvålar, där glycerin går förlorad
(»Leimsefen»), inställas, ty glycerin måste noga tillvaratagas för
sprängämnesändamål, och staten öfvervakar, att så sker.
Hvad som här anförts är blott en del af de omstöpningar, som den
kemiska industrien i Tyskland undergått i följd af kriget. Till slut må
blott påpekas, såsom ett bevis på tyskarnes organisationsförmåga, att
sedan kriget fungerar ett »Kriegsausschuss der deutschen Industrie», som
bl. a. lifligt intresserat sig för kväfvefrågan och för möjligheten att
tillgodose landets behof af salpetersyra.
England är ifråga om in- och utförselmöjligheter ojämförligt mycket
bättre ställdt än Tyskland. Någon brist i tillgången på de
viktiga råmaterialen svafvelkis, chilesalpeter, råfosfat ete. befaras ej.
Förbrukningen af kalisalter, som ej längre kunna fås från Tyskland, är
tämligen obetydlig, ehuru glasindustrien får sitta emellan. Englands import
synes vara tämligen oförändrad, medan exporten däremot märkbart
aftagit. En af de viktigaste exportartiklarna är textilvaror, hvaraf betydligt
mera exporteras från England till Tyskland än omvändt. Textilindustrien
har starkt påverkats af den afstannade importen af de tyska
tjärfärgerna, hvilka knappt kunna ersättas med de naturliga vegetabiliska
färgämnena (blåträ, bresilja m. fl.) Äfven den naturliga indigon har
betydligt gått tillbaka för den syntetiska, så att år 1913 infördes till
England för 48,208 p. st. naturindigo men för 76,861 p. st. konstgjord.
Det är naturligt, att vidtgående planer på en inhemsk tj arf ärgsindus tri
under sådana förhållanden måst uppstå i England, helst som
stenkolstjära förefinnes i mer än tillräcklig mängd, men att skaka fram en
färgindustri lik den tyska med dess omkring 900 särskilda färgsorter går
dock ej så lätt, och vi finna härvid exempel på, att engelsmännen ej
försmått statens ingripande i den industriella produktionen; ty bland
hithörande planer har nämnts bildandet af ett bolag med 2 milioner p. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
