Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsregeln och följer en starkt sjunkande kurva (se fig. 5). Hit höra
binära legeringar mellan Ag, Au, Cu och talrika andra metaller.
Det framhölls redan år 1895 af H. Le Chatelier1, att gruppen A
motsvarar det fallet, att legeringarna utgöras af ett aggregat (mekanisk
blandning) af de bägge ingående metallerna, och att
gruppen B däremot motsvarar förekomsten af fast
lösning mellan metallerna (fullständig serie
blandningskristaller).
Denna tolkning har sedermera bestyrkts och
preciserats af W. Guertler2 och af N. S. KurnaJcow.^
Trots åtskilliga försök är den teoretiska
grunden ouppklarad till uppträdande af dessa bägge
kurvtyper. Dessa torde f. n. kunna sägas
representera hufvudproblemen vid elektricitetsledningen i
legeringar. Vi skola här lämna några bidrag till
deras klargörande.
§ 2. Elektricitetsledning hos metalliska aggregat.
A. Problemets art.
Rörande den räta linjen, som uppträder vid metalliska aggregat,
yttrade H. Le Chatelier att man a priori kunde säga, att
ledningsförmågan bör för aggregat kunna beräknas enligt blandningsregeln.
Häremot invände Roozeboom^, att man med alldeles samma rätt
kunde säga att ledningsmotståndet bör kunna beräknas enligt
blandningsregeln: bestode legeringen af plattor lagda i strömmens riktning vore
ledningsförmågan x lineär, låge de däremot vinkelrätt, vore
ledniiigsmot-ståndet a lineärt; eftersom i verkliga legeringar »de fasta smådelarna af
bägge metallerna ligga på allehanda sätt blandade», kunna i allmänhet
hvarken x eller a vara lineära. För att ange detta, ritade Boozeboom
Matthiesens räta linjer oregelbundet vågiga.
W. Guertler6 sökte behandla problemet genom att som en första
approximation tänka sig en legering med 50 vol. % af hvardera metallen,
fördelade som rutorna å schackbrädet. Någon räkning kunde ej
genomföras, då såsom Guertler framhåller, problemet erbjuder alltför stora
matematiska svårigheter (genom att strömningslinjerna ej följa
kvadraternas sidoriktning, såsom antydt å fig. 6); lösningen till problemet, som
vore »von ausserordentlichem Werti, kunde, enligt Guertler, lika litet
erhållas »auf Grund der Empirie», hvarmed förmodligen afses direkta
iakttagelser å legeringar.
1 H. Le Chatelier, Rev. gen. d. Sciences, 30 juin 1895; Contribution ä 1’étude
des alliages, Paris 1901, 441.
2 W. Guertler, Zeitschr. f. anorg. Chem. 51, 397, 1906; 54, 58, 1907. Jahrb. d.
Radioakt, u. Elektron. 5, 17, 1908.
3 N. S. Kurnakow. u. 8. F. Zemczuzny, Zeitsch. f. anorg. Chem. 54, 149, 1907.
4 H. W. Bakhuis Roozeboom, Die heterogenen Grleichgeivichte vom Ståndpunkt der
Phasenlehre, II, Braunschweig 1904, S. 186.
5 TF. Guertler, 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
