Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
aggregat kan vara beskaffad, för att de bägge beståndsdelarna
(metara-len) skola hvar tör sig helt sammanhänga.
13. Ofvanstående slutsatser grunda sig ju endast på mätning å
två-dimensionala prof. Det är emellertid klart, att en tredje dimension
icke kan verka på annat sätt än att eventuellt skapa ett bättre
sammanhang delarna emellan. Detta kan modifiera mätningarna i förra fallet
(fig. 8) men icke i det senare, på hvilket slutsatserna hvila, alldenstund
beståndsdelarna här få sammanhänga redan i tvådimensionalt prof.
14. Följande kan möjligen förtjäna ytterligare tilläggas. C.
Lichten-ecJcer1 utförde på grundvalen af Guertlers schackbrädesmodell med visst
konstgrepp en räkning, hvars resultat utvisade god öfverensstämmelse
med Matthiesens mätningar. Genom de föregående undersökningarna
har emellertid ådagalagts, att sagda modell ingalunda motsvarar
förhållandena i verkliga legeringar; hvarje därpå grundad korrekt räkning måste
alltså skilja sig från verkligheten. Då nu Lichtenecker’’s resultat anges
stämma med verkligheten, måste räkningarna — som, det måste
erkännas, endast uppges såsom approximativa — vara felaktiga. Detta som
ett instruktivt exempel på, huru kritisk man måste vara äfven mot
skenbart öfvertygande matematiska resultat (med förut kändt facit!), då fel
i de gjorda förutsättningarna stundom kompenseras af fel i
beräkningssättet.
D. Volym- eller atomprocent?
Af det föregående har framgått, att den atomära ledningsförmågan *Al
är att föredraga framför den specifika ledningsförmågan x, när det gäller
rena metaller. Det ligger då nära till hands att förmoda, att detsamma
bör vara fallet, när det gäller metalliska aggregat.
Vidare är uppenbarligen atomprocent, a, om möjligt, att föredraga
framför volymprocent, v: endast därigenom kunna de resistometriska
diagrammen direkt jämföras med smältdiagrammen, där numera alltid
atomprocent användes.
Emellertid veta vi genom Matthieseris undersökningar, att x står i
enkelt, lineärt samband med v, i mera kompliceradt med a. Genom den
här meddelade undersökningen har denna uppfattning, x lineärt beroende
af v, ytterligare styrkts.
Frågan är nu denna: om man för en viss legeringsserie funnit
specifika ledningsförmågan x vara en lineär funktion af volymprocenten v, d. v. s.
där P och Q äro konstanter, i hvilket förhållande kommer atomära
ledningsförmågan att stå till atomprocenten?
Orn vi, för en legering, med N beteckna antalet atomer per cm3, böra
vi, genom utsträckning af definitionen; för densamma kunna skrifva
1 C. Lichtenecker, Phys. Zeitschr. 10, 1005, 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
