Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
terna äro alltså bland de viktigaste af naturens alster. Jordslag af olika
konsistens bildas under olika geologiska förhållanden och förhålla sig
olika vid de geologiska om bildningarna i naturen. Jordarter utgöra
vidare den nödvändiga grunden för hufvuddelen af vegetationen på jorden.
Men jordslag af olika konsistens bära olika slags växter. — Jordarter
utgöra likaså grunden för alla länders jordbruk. Men jordarter af olika
konsistens fordra af landtbrukaren helt olika behandling för att blifva
till kulturjord passande. — Jordarter af hög konsistens utgöra på grund
af deras formbarhet hufvudgrunden för de så viktiga tegel- och
lergodsindustrierna. — eTordslagens växlande konsistensförhållanden äro alltså af
största betydelse såväl i naturen som för människosläktet. Det är alltså
i sin ordning att konsistensläran först och främst utarbetas för och
till-lämpas på jordslagen. Jag har utbildat konsistensläran under studiet af
290 prof jordarter, 56 prof af finslammade mineral och 9 prof af
kemiska preparat. Af dessa hafva talrika innehållit partiklar af kolloida!
fmfördelning i större eller mindre mängder. Och har det visat sig, att
dessa partiklar af kolloidal finlek äro de öfver konsistensförhållandena mest
bestämmande.
Jordarterna äro starkt porösa naturbildningar. Porerna äro fyllda än
med vatten, än med luft, än med dels vatten, dels luft. Jordarterna
äro-alltså att betrakta som blandade system, bestående af jord, vatten och
luft, i växlande proportioner. Den växlande vattenhalten ger jordslagen
högst växlande konsistens. Lufthalten spelar mindre roll. Lerorna
kunna i torr form vara nästan stenhårda. Stiger vattenhalten, så
sjunker fastheten raskt, leran låter snart smula sig för fingrarna. Vid än
mer vatten mjuknar leran, den blir snart plastisk, d. v. s. ’formbar för
handen. Vid än mer vatten börjar den klibba vid fingrarna och antager
den först en grötformig, så en vällingarta d konsistens. —- Fin strandsand
har däremot, vid torr form, lös, lucker konsistens. Men uti
genomfuk-tad form är strandsanden ej längre lös. Man kan nu gå på densamma,
utan att fötterna nedsjunka i sanden.
Jordarterna hafva alltså en hel rad olikartade konsistensformer. Dessa
gruppera sig inom fyra större konsistens områden. För att skarpt
karakterisera och begränsa samtliga konsistensformerna har jag uppställt
konsistensgränserna. Dessa lära, vid hvilka vattenhalter jordslagen Öfvergå
från den ena konsistensformen till den andra.
Men jordarternas sammanhang eller konsistens kan växla starkt redan
inom samma konsistensform. Så kan, såsom nyss nämndt, en lera inom
samma konsistensform än vara stenhård, än låta smula sig. Så kan
inom den torrplastiska konsistensformen en lera än vara betydligt seg,
än vara lättformad. Ett jordslag har alltså ej någon bestämd konsistens,
utan konsistensen växlar med vattenhalten. Konsistensen mätes af
kon-sistenssijfrorna. Men som dessa växla, behöfver man kunna grafiskt
åskådliggöra, huru de växla, och detta sker genom Iconsistenskurvorna.
Konsistenslärans hufvud begrepp blifva alltså: de större konsistensområdena»
konsistensformerna, konsistensgränserna, könsistenssiffrorna och
konsistenskurvorna. Därtill komma begreppen plasticitetstalen och fasthets*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
