Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Platsen, kallad Ovifak eller rättare Uigfab nuiä kiterdlek (betyder den
mellersta udden) är belägen på södra stranden af den stora Discoön
på 69° 19’ 30" N. Lat. och 54° l’ 22" V. Long, ungefär 20 km. väster orn
Godhavn. Bergarten därstädes utgöres af basalt, hvilande direkt på urberget,
som här är gneis. Basaltens eruptionstid synes hafva inträffat under
tertiärperioden. Det of vanliggande fjället har en höjd af cirka 600 m.
och stupar brant ned i hafvet, men själfva stranden såväl som den under
ebbtid torra hafsbottnen är dock tämligen jämn. Någon skyddande
skärgård finnes ej, utan platsen är alldeles Öppen och utsatt för Baffinsbays
stormar.
Det största nu i Stockholm befintliga blockets vikt är cirka 25,000
kg., det i Köpenhamn förvarade 8,500 kg. och det i Helsingfors 4,000 kg.
Att här på den öppna kusten lasta ombord dessa tunga pjäser var
således ingen lätt sak, men tack vare det under arbetet därmed rådande
vackra vädret lyckades arbetets utförande på något mer än 14 dagar.
Blocken lågo bland en mängd från fjället nedrasade basalt- och gneisblock
så, att de vid flodtid lågo under och vid ebbtid öfver vattenytan. Det
första arbete, som måste göras, var således att under de timmar, ebben
varade, sönderspränga och bortfrakta de omgifvande lösa stenarna, så att
en jämn plan kuride erhållas. Därefter började arbetet med det största
järnblocket. Medelst domkrafter vändes det på kant och omslöts med
grofva kättingar. Då dessa blifvit fästade, byggdes af stora kubiska
plåtcisterner — sådana som användas till förvaring af färskvatten ombord
på skeppen — en fyrkantig flotte rundt om järnblocket. Dessa
cisterner sammanfogades med grofva spiror, hvilka säkert hopsurrades med
taljor, och öfver denna flotte lades ett groft mastträd, i hvilket den
förut omtalade kättingen fastades Allt detta sista arbete måste utföras
under de få timmar ebben varade, men medhanns lyckligtvis i så god
tid, att när floden kom, allt var klart och flotten med sin last
långsamt men säkert lyftes och snart låg flytande på ytan, färdig att
bogseras till hamnen i Godhavn, där en provisorisk mastkran var rest på
ett brant stupande berg, vid hvilket densamma med sin dyrbara last
förtöjdes. Att därefter upplyfta järnblocket från flotten och nedfira det i
briggen Gladan var naturligtvis en lätt sak. Med inlastningen af de
mindre blocken förfors på samma sätt.
Då järnblocken anträffades och äfven sedan de hemkommit, ansåg
Nordenskiöld och många med honom, att de voro järnmeteoriter, som skulle
hafva fallit och inträngt i basalten, medan denna ännu var i smält
tillstånd. Som skäl därför talar den omständigheten, att järnet innehåller
kobolt och nickel samt vid etsning visar Widmanstädtenska figurerna,
men, sedan klara bevis för dess telluriska ursprung frambragts, har denna
åsikt måst uppgifvas. Fyndets värde är dock ej mindre för det utan
snarare större, ty telluriskt järn var då ännu ej anträffadt på jorden.
Angående den öfver detta ämne förda polemiken hänvisas till facklittera^
turen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
